Nya ekorrungarna Peppe och Pernilla mm.

Det här är för tillfället en ekorrblogg :-) men det kommer annat så småningom. Måste
bara få visa alla goa rödpälsar som huserar i trädet utanför köksfönstret! För tillfället
känner jag igen ca. 9 ekorrar som kommer hit på visiter. En del kommer dagligen och
andra med längre intervaller men det kan ju vara så att de är här varje dag utan att
jag sett dem. Ekorrmataren måste fyllas på ofta i vilket fall och de verkar nöjda med
blandningen av jordnötter, solrosfrön, hasselnötter och mandlar.


Lille minstingen Peppe är så söt! Här har han ett solrosfrö i munnen! Kolla in de långa klorna!


Tassarna är enorma! Jag tycker att ekorrar håller tassarna så sött när de äter. Efter maten
tvättar de sig om mun och händer :-).


Som den lille unge Peppe är så måste han smaka lite på lådan!


Dagen efter så tog Peppe med sin syster Pernilla! En sån söt liten syster han hade. Hon placerade
sig lite blygt på locket...


...och ramlade över kanten! Stackars Pernilla! Hon verkade som tur var klara fallet bra
och klättrade snabbt upp i trädet igen. Tur att ekorrar verkar ha 9 liv!


Som tur var så hade Pernilla hade med sin mamma som vakade över henne. Det var
alltså Pippi som var nykomlingarnas mamma.


Vart ska du ta vägen? Bäst jag följer efter.


Pernilla är det sötaste jag sett på länge :love:. Visst är hon bedårande?


Vackra mamma Pippi höll koll på sin söta unge!


Pernilla gav sig ut på upptäcksfärd i trädet!


Pernilla smög på sin mamma!


Kom och jaga mig mamma!


Du kan inte ta mig!


Nej, nu får du leka själv en stund!


Ok, hej då mamma!


Här doftar det gott!


Petronella kom också förbi!


Pelle kom och visade att svansen fortfarande var kal. Hoppas han hinner få päls där
innan det blir vinter!


Pernilla ville inte leka mer. Hon var hungrig.





Jag kan inte se mig mätt på detta lilla knyte :love:.


Petronella kikade ner på Pernilla och såg ut som hon ville leka...


Då blev Pippi arg och knuffade ner Petronella!


Petronella blev lite putt över det plötsliga överfallet men klarade sig bra!


Pernilla fick hålla till godo med bröd och frön på marken eftersom hon inte kunde
öppna lådan.


Då var det dags för Pernilla att bege sig hemåt. Här är hon högt upp i en tuja.

På återhörande,
Alexandra :-)






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0