Ekorrnytt

När jag fick reda på att vår "husekorre" Paff gått bort under vår vistelse på västkusten blev jag riktigt bedrövad. Jag såg framför mig att körsbärsträdet skulle vara utan rödsvansar efter det. Tänk så fel jag hade! Körsbärsträdet har fått många nya rödpälsar efter det att jag skaffade ekorrmataren. Nästan så man undrar om de har ett lokalblad där de annonserar om bästa ekorrbarerna :-)?

Nu är det nästan så att jag undrar hur många ekorrar som får plats i ett ekorrrevir? De tolererar inte att någon annan kommer för nära den som för tillfället har makten över mataren och jakten blir vild längs trädstam och grenverk om någon inte respekterar den osynliga gränsen. Ibland sitter en vid mataren och en annan på marken och det går bra ett tag. Jag tycker inte om när de är på marken för här stryker det omkring en del katter. Ibland har vi en svartvit katt som ligger blickstilla i tujahäcken och tittar på fågel och ekorrTV. Den jagar jag bort men den kommer alltid tillbaka efter ett tag. Nu har den fått på sig en pingla så jag hoppas att smådjuren hör när den går till attack och hinner undan.


Petronella


Penny tog rast från mammabestyren och lärde sig hur lådan fungerade!


Petronella smyger i bakgrunden!


Penny...


...passade på att jaga Petronella ett par varv runt trädet!


Efter jakten gäller det att vara försten upp till mataren! Penny spejar mot marken för att
se om Petronella närmar sig!


Här syns det tydligt vad bystig Penny blivit nu när hon har ungar i boet!


Bra balans!


Penny vid ekorrmataren


På återhörande,
Alexandra :-)



Petronella kan öppna lådan!

För att hjälpa lilla fröken på traven så fyllde jag ekorrmataren till max så det glipade på någon centimeter. Då när hon stack in nosen så hittade hon något att äta och hon puttade sen automatiskt upp luckan. Sen fattade hon galoppen och satt länge och åt *duktig*. Hon är så söt vår lilla ekorrunge med sin långa röda svans :love:.


Om man skulle kolla lite på lådan igen? Ser den inte liite annorlunda ut i dag?


Nej, den är fortfarande stängd!


Jag får försöka från det här hållet istället!


Vänta nu, jag ser något där!


Jippie, jag nådde ett frö!


Hur gick det där till egentligen? Undrar om jag törs göra om det?


Jaaa, det gick! Här finns hur mycket mat som helst! Vad ska jag välja?


Se så nöjd hon ser ut!


Hennes svans ser så kul ut.


Sötaste Petronella!

Petronella satt och åt i flera minuter, försvann ett tag och kom sen tillbaka flera gånger under dagen. Det känns bra att hon nu kan hitta mat på ett säkert sätt och slipper sitta på marken där katterna kan komma åt henne.

Poff har fortfarande inte förstått hemligheten med lådan däremot jagar han ofta bort Petronella därifrån. Så han får nöja sig med brödkanter medan Petronella och Putte äter nötter mm. Ska bli intressant att se när han förstår sig på mataren.


Konstig sak det här!


Kan inte någon berätta för mig hur jag ska göra?


Ni kan väl tycka lite synd om mig i alla fall?

Penny lyser fortfarande med sin frånvaro så jag är helt säker på att hon har smått nu.

På återhörande,
Alexandra :-)

Putte i körsbärsträdet

Putte höll sig borta en dag sen kom han tillbaka. Denna gången blöt och lite irriterad på att luckan inte kunde fästas någonstans i öppet läge. Han puttade och puttade med nacken och fick inte riktigt ro att leta efter godsakerna däri :-).

På återhörande,
Alexandra :-)

Putte knäckte koden till ekorrmataren...

En ny ekorre kom förbi, sa hej jag heter Putte, och så fick han syn på lådan.  Inga tveksamheter alls utan han verkade veta precis hur en ekorrmatare skulle användas. In med huvudet och så upp med luckan. Smart ekorre som kunde konsten att putta :-).


Lätt som en plätt!


Så söt han är vår nye korre!


Han passade på att göra lite yoga också!


Träningen gjorde honom mera hungrig :-).

Se så fint han äter!

Övriga ekorrar är fortfarande lika vilsna. Petronella är nog för liten för att söka efter mat på det sättet så länge som hon hittar mat på enklare sätt och Penny verkar ha fått smått. Poff är inte så stor han heller, kanske en fjolårsunge?


Petronella kollar om lådan vill öppna sig men det vill den inte :-).


Ser ut som hon funderar på hur hon ska gå tillväga...


...bröd eller låda med gotter?


Det var länge sedan jag åt en nöt! Så här brukar jag hålla tassarna då.


Svårt val detta!


Hänger det inte en påse jordnötter där borta?


Det blev den enkla vägen igen :-). Bröden var ju närmast!

Ett par filmer på Putte och lådan kommer nedan:


Undrar om han stött på en sådan låda förut eller om han var en naturbegåvning?



På återhörande,
Alexandra :-)

Skansens coola ekorrar, foton, filmer mm.

Vill man träffa söta, charmiga och orädda ekorrar så ska man bege sig till Skansen!
Vi träffade på en fin hona i närheten av sälarna. Hon sa hej och fortsatte sen obekymrat leta godsaker på marken och i ett träd. Jag föreslog att hon skulle följa med hem till oss men hon ville inte höra på det örat *ler*.

Se så fin hon var!


En riktig skönhet!


Pälsen behövde en puts!


Svansen behövde också ses över!

När hon hoppat vidare gick vi mot Bollnästorget och vad fick vi se där om inte en fräck korre som var sugen på brända mandlar!


Till en början hade han inte turen med sig men sen bytte han taktik och hoppade upp på disken och började tigga!


Hallå, ser ni mig? Jag vill ha mandlar!!


Han fick en bit mandel av personalen...


...som han nöjt smaskade i sig!


Sen hoppade en hungrig hona upp!


Hon fick också smaka en bit mandel! Personalen var mycket djurvänlig och matade ekorrarna för fullt!


Ekorrarna jagade så klart iväg varandra i jakten på den bästa platsen. Här har en hona hittat en bit mandel på marken!


Honan rycker till när en ny konkurrent dyker upp i högerkanten!


Jag har hört rykten om att det serveras mandlar här?


Madam hade fortfarande bästa positionen på disken och fick regelbundet mandlar *ler*!


Madam har ätit klart och börjar genast tigga igen!


Titta, jag kan stå på två ben. Det borde väl belönas?


Se så nöjd hon blev när hon fick en ny mandel av den trevliga personalen!


Samtidigt är en annan ekorre i våningen under och försöker ta sig uppåt!


Madam sitter kvar på "tronen" ett tag till nöjt ätande.


En till sötnos som vill ha en munsbit!

Ett tag var det ekorrar både på marken, under disken och på disken medan personalen lugnt sålde mandlar. Ibland stack de till ekorrarna mandelbitar. Så här såg deras arbetssituation antagligen ut varje dag. Fascinerande!


Jag hade turen att få mata en ekorre och det var en rolig upplevelse. Lilla ekorrdamen tog mandelbitarna så fint med mjuk liten mun. Tänk om ekorrarna hemmavid var så här tama.


Det är kul att mata djur *ler*!


Se så fint hon tar godsaken!


Hungrig sötnos!

Se en par film på de söta ekorrarna nedan:




Fotona är tagna med Canon EOS 550 D med objektivet Canon EF 70-200/4L IS USM. Filmerna med Canon Powershot S95.


På återhörande,
Alexandra :-)

Petronellas och Petters lek!

Här kommer lite bilder på ekorrsyskonen bus:


Ska vi leka?


Du får springa först så jagar jag dig!


Tittur säger Petter!


De var supersnabba och verkade ha hur kul som helst! Den här bilden tycker jag är rolig där jag "fångat" dem mellan trädstammarna!


Fångad!


Närkamp! Det ser ut som att de kramas :love:.


Gullungarna!


Ekorrkram!


Visst är det sött med ekorrungar!




Puss på dig brorsan! Love you!


Puss på dig också. Du är bäst syrran! Love you more!


Världens sötaste ekorrungar!


Tack för i dag!

På återhörande,
Alexandra :-)







Ekorrnytt från Penny, Petronella, Petter och Poff!

Häromdagen hade Petter och Petronella buskul i körsbärsträdet. De lekte kurragömma, jagade varandra och tumlade runt. Det var så kul att få se dem leka så. De kommer inte så ofta och äter just nu men jag ser ofta Petronella skutta förbi i tujorna till trädet bredvid som är en ek. Kanske ekollonen finns där nu? Hon har nosat på ekorrmataren men så länge som det finns så mycket annat gott och mer lättåtkomligt precis bredvid så tror jag inte hon kommer lista ut hur den ska öppnas. De skulle bara veta så mycket gott som döljer sig bakom plexiglaset *ler*.

Penny har inte varit här på ett par dagar så jag gissar att hon nu har fått sina ungar. Vi håller tummarna för att allt ska gå bra och vi kan få njuta av fler ekorrungar om ett par månader.


Söta Penny!


Här syns det verkligen att hon har blivit rund om magen!


Nötter är smaskens för hungrig blivande ekorremamma!


Hon sitter så gulligt på grenen!


Poff kommer då och då för att kolla läget och äta en bit mat!


Tänk om man kunde hålla balansen så bra...


...och vara lika vig som Poff!


Han tycker om bröd!


Men vem har vi här då? Jo sötnosen Petronella!


Hon har vuxit!


Vad kan nu detta vara?


Det doftar härligt och jag kan se maten!


Men hur ska jag nå den?

Fortsättning följer....


Penny vänder ryggen åt mataren och är inte det minsta intresserad som det verkar.


Dagen efter kom Petronella tillbaka och fortsatte att undersöka ekorrmataren så intresse finns där.


Undrar om jag når maten idag?


Fortfarande utom räckhåll!


Konstigt, jag ser maten men kan inte nå den?


Det kanske finns en öppning undertill?

Det ska bli kul att se vem av dem som knäcker koden!


Hon började putsa pälsen istället *ler*.


Petronella är en sån söt liten ekorrunge.

Det var då jag såg att hon hade brorsan med sig och att de började leka i trädet.
Bilder på deras lek kommer i nästa inlägg!

På återhörande,
Alexandra :-)

Vi har fått en ny ekorre!




Se så söt hon är med famnen full av solrosfrön!

Vi kallar henne för Penny och hon är ganska lättskrämd. Egentligen flyttade hon hit redan i våras men då trodde jag att hon var Paff.


Så här ser hon ut nu. Ganska "bystig", rund om magen och med tydliga spenar så ungar är säkert på gång- spännande!


Penny kan också hänga upp och ner :-).


Pennys runda mage.

Jag beställde en ekorrmatare och den kom igår. Nu sitter den full med godaste ekorrmat på körsbärsträdets stam och väntar på att ekorrarna ska komma underfund med hur den öppnas. Det ska bli kul att se hur lång tid det tar för dem att lista ut hur den ska användas.

Talgoxeungarna, blåmesungarna och lilla pilfinksungen har varit mycket intresserade och försökt hacka sig in med sina små näbbar utan att lyckas *ler*. 

Bilder på ekorrmataren kommer när ekorrarna har upptäckt den.

På återhörande,
Alexandra :-)


Till minne av Paff, R.I.P



Allra sötaste Paff med en stor smörgås som hon försökte få med sig! Detta är sista bilden på Paff.

Under min vistelse i Båstad fick jag ett sorgligt samtal. Vår lilla söta "husekorre" Paff hade hittats död under ett par av tujorna på tomten där hon brukade skutta varje dag på sin väg till fågelbordet. Hon såg fin och oskadd ut så hon verkade inte ha blivit dödad av något större djur.
Nu har det gått ett par veckor och jag kan i alla fall prata om henne nu. Saknaden är stor och ingen ekorre hoppar längre från eken vidare i tujatopparna på sin väg mot framsidan av huset för att sedan sitta länge varje dag ätandes av olika läckerheter. Paff var nästan tam och blev aldrig rädd när man gick ut genom ytterdörren. Hon satt lugnt kvar och smaskade på en jordnöt medan hon betraktade oss med sina vackra ögon. Denna våren blev hon ordentligt tjock om magen och fick tydliga spenar. Resultatet blev Petronella och Petter som vi nu får glädjas åt de stunder som de kommer förbi och hälsar på.

Redan innan vi åkte på semester så fick jag en känsla av att Paff inte skulle vara här för evigt men hoppades att den stunden ändå skulle vara avlägsen. Ett ekorrliv är inte så långt och hon hade redan glatt oss under två vintrar med täta besök i körsbärsträdet. Dessutom trodde jag att hon hade en ny kull på gång för det såg så ut och hon höll sig borta i ett par veckor. Jag hoppas att de nya ungarna klarade sig om det var så att hon hann få nya ungar innan hon lämnade jordelivet.

Tidigare bilder på Paff:


En liten tuffing som kunde jaga både skator, nötskrikor och andra ekorrar så de tog till flykten!


Paff i vinterskrud! Redan för ett par år sedan kunde hon konsten att bära stora smörgåsar i munnen :-).
I början trodde vi att hon var en han och kallade henne för Piff :-). Det passade inte för en hona så vi döpte om henne till Paff.


Vilken blick, så cool! När denna bild förstoras upp så syns vårt hus i hennes öga!


Söt som ett gossedjur :love:!


Hon gillade bröd!


Ost och jordnötter tyckte hon om!


Paff i sommarkläder och utan örontofsar. Solrosfrön var också en favorit.

Paff har nu fått sin sista vila under en tuja i närheten av körsbärsträdet där hon gladde oss dagligen. Vila i frid lilla rödpäls! Vi kommer alltid att minnas dig!

På återhörande,
Alexandra

Barnkammarträdet forts.

Vi har många ekorrar som kommer dagligen och här är lite foton på nykomlingarna och deras mamma:


Petter och Petronella växer...


....och busar!







Ekorrhonan Paff som är mamma till Petronella och Petter har visat sig i ny skrud. Örontofsarna är borta och pälsen är nu röd och fin. Under vintern och våren var hon mer brungrå som en brun pudel som tappat färgen :-). Hoppas att ekorrungarna från kull nr. 2 kommer för att äta när de blivit stora nog att lämna boet.

På återhörande,
Alexandra :-)

Ekorrungen Petronella

Så ljuvligt det är i naturen nu. Blåmesarna har fått ungar i ena fågelholken i år igen och vid en annan holk sitter svartvita flugsnapparen och sjunger efter en hona. Vi får hoppas att han får napp i år för han sjunger så vackert.

Jag kan inte låta bli att fortsätta med lite stödmatning till fåglar och ekorrar som nu har ungar att försörja förutom sig själva. Ekorrhonan Paff som såg dräktig ut har jag inte sett till på ett tag så hon ligger nog och diar nya små rödsvansar i sitt bo i närheten. Vi har dessutom begåvats med en ny liten bekantskap som kommer och letar mat varje dag. En ekorrunge som vi kallar för Petronella. Ljuvligt söt och i storlek som en hamster försöker hon hoppa i träden som de vuxna ekorrarna. Det går så där även om hon är förvånansvärt vig och modig för sin ålder. Jag har sett henne falla ner till marken när hon halkat på fröautomaterna utan att få till ett bra grepp så i ren frustration började hon då att äta körsbärsblommor. Stackars liten! Jag hoppas att katterna i området håller sig på avstånd så inte Petronella råkar illa ut. Hon kommer oftast själv utan barnvakt men i ekorrarnas värld är hon antagligen stor nog att klara sig själv.


Se så söt Petronella är där hon äter blommor i körsbärsträdet!


Sötaste Petronella!


Nyfiken ekorrunge!


Petronella når inte ner till maten!


Balansakt!

På återhörande,
Alexandra :-)

Nyare inlägg
RSS 2.0