Ute är det rena skridskobanan och utan broddar under skorna skulle jag inte våga mig ut. Snön är hårt packad i skogen och man ser på hundarna att de också tycker att det är halt. När man ser hur isen lagt sig runt växterna, bambun t. ex.,  så hade det ju varit smart att borsta av snön när det töade så bra för ett par dagar sedan. Men men det får bli nästa töperiod. Man får glädja sig åt att dagarna långsamt blir längre och att fåglarna börjat sjunga så smått efter vinteruppehållet. Båda ekorrarna Paff och Piff har börjat besöka fågelmatplatsen mer regelbundet igen. Paff, honan, känner vi väl vid detta laget men hanen, Piff, Kan också vara en annan hane eftersom Naturhistoriska riksmuséets biolog dömde ut "gamla" Piff som sjuk och knappast skulle överleva länge till. Vi hoppas att Piff trots allt är den "gamle Piff" och att han har kurerat sig. Roliga är de att titta på där de hänger och slänger som apor i körsbärsträdet :-).

I måndags fick vi leverans av det färskfoder som två av hundarna äter just nu. 24 kilo utanför dörren *smidigt*. Meningen är att de övriga fasas in på det också när det norska "lagret" ätits upp. Det enklaste är ju om alla äter samma sort.

Pretty Princess är kvar hos oss tills vidare och hon kallas numera för Stella. 10 veckor blev hon i tisdags och mankhöjden var då 17 cm. och vikten 1295. Ganska liten med andra ord. Stella har blivit mer hemtam och springer ledigt mellan alla rum, busar med övriga hundar och älskar att hänga med dem ut på tomten. Ute klättrar hon galant upp på snöhögarna och lär sig villigt allt som de övriga kan :-).

Jag stoppade henne i badet i tisdags för att kunna klippa henne lite inför 10 veckorsbilden. Kan ju lugnt säga att jag var alldeles svettig efter det äventyret. Hon var som en orm i mina armar. Det var nästan omöjligt att raka nosen på lilla prinsessan men jag var envisare och hon fick finna sig i att matte bestämde. Hur klipper man sen en frisyr på en valp som studsar upp och ner på trimbordet, pussar på sin egen spegelbild och vill ner till de andra och busa? Ja lätt är det inte och man får hålla i svansen och parera *ler*. Hon fick många pussar efteråt och vacker som en dag blev hon förstås.

Stellas halvsyster Rosa var precis lika dan när hon var i denna ålder. Hon skrek i högan sky när jag skulle raka hennes nos men hon vande sig med tiden och blev jätteduktig. Det gäller att behålla lugnet, raka i omgångar och hålla ett fast grepp i valpen. Ibland kan det räcka med att valpen får höra ljudet medan man för klippmaskinen med baksidan mot kinden så de får vänja sig. I valpens ögon kan nog klippmaskinen upplevas som ett farligt monster som närmar sig och rycker i pälsen.

Så här blev resultatet:





Sötis :love:



Här kommer ett litet videoklipp på Stella när hon leker och kampar i köket:

http://www.youtube.com/watch?v=iWeA_dn76KI



På återhörande,
Alexandra :-)