Vårens första blomma och envist snötäcke.

Vi har fortfarande väldigt mycket snö i vår trädgård. Den ligger precis i ett skogsbryn och där är ganska skuggigt än så länge. På altanen är det ca.30 cm. snö och den är hårt packad så det går inte att hacka så den smälter lättare. Rabatten som ligger i söderläge är i alla fall snöfri och där har jag spanat efter vårtecken. I dag såg jag årets första krokus. Underbart!


Promenaden i skogen blir mer och mer blöt så vi får snart försöka hitta andra vägar nu när våren segrar. Sockervaddet har en förmåga att få med sig en stor del av skogen hem i pälsen när snön smälter så torrare promenader kan vara att föredra då. Förra året hade hon overall men jag tycker den gav så mycket tovor. Så här ser det ut på gärdet nu:


Blondie, Rosa och Stella som skuttar till höger i bild!


Såg ett par roliga spår i snön. Ekorrspår kanske?



Lite mark börjar äntligen titta fram där solen får en chans att värma!


Sockervaddets favoritplats på soffryggen! Hon spanar ut över trädgården. När rådjuren kommer morrar hon dovt :-).


Närbild på Bondas vackra ansikte!

På återhörande,
Alexandra :-)

Stella och Rosa på utställning

Så var det dags för lilla Stella Bella att göra utställningsdebut i Sollentuna på dobermannklubbens inoff. Hon är bara 4 ½ månad gammal och det är lite ungt egentligen men hon klarade det riktigt bra. Till en början var hon lite väl kaxig, svansen i topp hela tiden undrandes vad det var för en massa lustiga varelser på 4 ben. De såg inte alls ut som pudlar :-). Efter ett tag kunde hon ligga stilla på trimbordet och bara betrakta spektaklet och alla skällande hundar. I ringen var hon sedan jätteduktig. Hon verkade tycka att det var helt OK att bli genomgången av flera domare och att skutta runt i ringen. Mer på 2 ben än 4 men vad kan man begära. Hon lär sig med tiden. Det viktiga var att hon hade roligt. HP och BIR blev resultatet.

Rosa var också med för att tävla med de vuxna pudlarna. Hon slog alla sina konkurrenter och blev BIR. I gruppen slutligen blev hon BIG-5! Riktigt lätt har hon blivit på att ställas upp och att showa i ringen har hon alltid varit duktig på. Hon är så kul att visa.

Duktiga halvsystrar!

Här kommer lite foton från dagen;

Halvsystrarna på bordet. Rosa räcker ut tungan :-)


Fina Rosa!


Cissie fluffar upp Stella!


Foto: Cecilia

Stella BIR.


Foto: Cecilia

Stella.


 Foto: Cecilia

Rosa BIR.


Foto: Cecilia

Rosa i grupptävlan.


Foto: Cecilia

Rosa.



Rosa på väg till bilen.


Stella får avsluta bildsviten.

På återhörande,
Alexandra :-)








Djuren vid fågelbordet och vårtecken!

Våren segar sig fram med små steg i taget. I dag blev det ett bakslag med ett par decimeter nysnö. Snön ligger djup i skogen och på vår tomt finns det inte en bar fläck. Det kommer dröja länge innan all snö töat bort i år.


Sälgen har börjat blomma och solen värmer skönt i lä. Naturen vet i alla fall vad som är på gång och fåglarna sjunger mer målinriktat än förr. 



Alla är engagerade i matningen av djuren och här har Josie precis fyllt på med bröd.



Pilfinkarna och grönsiskorna har kommit tillbaka och även grönfinkarna har blivit fler. På bilden en grönsiskehona.





Ett par domherrar kommer på besök då och då. Ringduvan som är en flyttfågel har jag sett i skogen och den kommer nog snart till fågelbordet.


Gröngölingarna har inspekterat gläntan där de höll till förra våren. Det verkar som det är ett favoritställe för dem innan sommaren kommer. Herr gröngöling är det på bilden.







Vi har utfodrat en rådjursfamilj under vintern. I början var det tre getter men sista månaderna har en råbock slagit följe. Hans horn växer med rekordfart och han blir nog rysligt stilig när han vuxit klart. "Ragge" kallar vi honom för.





Tyvärr är en av getterna halt på ett bakben men hon hänger med i flockens tempo och stödjer lite på benet. Vi kallar henne för "halta Lotta". De gillar bröd, frukt och grönsaker. Fågelfrön äter de från marken när det inte finns annat och tujornas grenar är tydligen mums. Det tycker jag är mindre roligt.


Hela flocken av getter samlad.








Akrobaten Paff!



Ekorrarna är f.f. två till antalet men en tredje figurerar i skogen ibland. Honan Paff verkar bestämma och hon jagar de övriga på flykten om de kommer för nära. Hon är en riktig tuffing som vill ha hela körsbärsträdet för sig själv. Småfåglarna bryr hon sig inte om men större fåglar som skator och nötskrikor får inte heller finnas där. Hon skuttar argt från gren till gren tills de flyger i väg.


Härom veckan såg vi en ny besökare vid fågelbordet. En liten skogsmus som hade ett litet hål i snön där den kikade fram. Snabbt och mycket försiktigt tog den frön i munnen och sprang ner i sitt snöbo.

På återhörande,
Alexandra :-)

RSS 2.0