Ekorrnytt

När jag fick reda på att vår "husekorre" Paff gått bort under vår vistelse på västkusten blev jag riktigt bedrövad. Jag såg framför mig att körsbärsträdet skulle vara utan rödsvansar efter det. Tänk så fel jag hade! Körsbärsträdet har fått många nya rödpälsar efter det att jag skaffade ekorrmataren. Nästan så man undrar om de har ett lokalblad där de annonserar om bästa ekorrbarerna :-)?

Nu är det nästan så att jag undrar hur många ekorrar som får plats i ett ekorrrevir? De tolererar inte att någon annan kommer för nära den som för tillfället har makten över mataren och jakten blir vild längs trädstam och grenverk om någon inte respekterar den osynliga gränsen. Ibland sitter en vid mataren och en annan på marken och det går bra ett tag. Jag tycker inte om när de är på marken för här stryker det omkring en del katter. Ibland har vi en svartvit katt som ligger blickstilla i tujahäcken och tittar på fågel och ekorrTV. Den jagar jag bort men den kommer alltid tillbaka efter ett tag. Nu har den fått på sig en pingla så jag hoppas att smådjuren hör när den går till attack och hinner undan.


Petronella


Penny tog rast från mammabestyren och lärde sig hur lådan fungerade!


Petronella smyger i bakgrunden!


Penny...


...passade på att jaga Petronella ett par varv runt trädet!


Efter jakten gäller det att vara försten upp till mataren! Penny spejar mot marken för att
se om Petronella närmar sig!


Här syns det tydligt vad bystig Penny blivit nu när hon har ungar i boet!


Bra balans!


Penny vid ekorrmataren


På återhörande,
Alexandra :-)


Trackback
RSS 2.0