Djurliv i olika holkar och i trädgården
Vilken rikedom det är med alla djur som väljer just vår trädgård till sin boplats för sommaren. I år har i princip varje holk varit upptagen även om inte alla bon har fullföljts. Pilfinkarna var först ut och de byggde ett fullt bo i en av holkarna på södergaveln. Samtidigt flög de runt och störde övriga fåglar genom att flyga in i deras holkar samt även bygga lite där. Blåmesarna som börjat bygga så fint i gula holken vid entrén övergav till slut boet efter ett antal turer av dominant pilfink i deras holk. Blåmesarna fortsatte att bygga i björkholken istället och det var ett bra val. Så småningom fick de ut fyra ljuvliga ungar. Pilfinkarna byggde sitt officiella bo i den andra holken på söderväggen och när de väl börjat lägga ägg där så lugnade de ner sig med att störa övriga fåglar. Det var nog en strategi för att få så mycket fördel som möjligt av att få ungar före alla andra fåglar. Efter att de fått ut sin enda ungen började honan lägga nästa kull!
Ett talgoxepar byggde bo i äppelträdets holk och de fick också ut fyra söta ungar! Ett vackert svartvit flugsnapparepar övertog blåmesarnas bo vid entrén men efter att honan lagt fem blåa ägg och påbörjat ruvningen så försvann hon. Mycket märkligt. Talgoxepar nummer två byggde lite senare i holken på garagegaveln och där flyger snart två fina ungar ut! Ett par meter ifrån den holken, i en humlehäck, har ett rödhakepar sju gulliga ungar som matas för fulla muggar. De bor i en halvöppen holk och deras beteende är lite annorlunda mot mesarnas. Eftersom holken är öppen och mer utsatt för rovdjur så är ungarna väldigt tysta. De piper ytterst svagt när föräldrarna kommer med mat och däremellan är de helt tysta. Jag hoppas att föräldrarna har lika stor tur detta år som det förra när de fick fem flygga ungar. I dag började dessutom ett koltrastpar att bygga i samma humlehäck fast till vänster och lite högre upp. Honan bygger i rekordfart på boet och hanen sjunger sin vackra sång i björktopparna.
Ett talgoxepar byggde bo i äppelträdets holk och de fick också ut fyra söta ungar! Ett vackert svartvit flugsnapparepar övertog blåmesarnas bo vid entrén men efter att honan lagt fem blåa ägg och påbörjat ruvningen så försvann hon. Mycket märkligt. Talgoxepar nummer två byggde lite senare i holken på garagegaveln och där flyger snart två fina ungar ut! Ett par meter ifrån den holken, i en humlehäck, har ett rödhakepar sju gulliga ungar som matas för fulla muggar. De bor i en halvöppen holk och deras beteende är lite annorlunda mot mesarnas. Eftersom holken är öppen och mer utsatt för rovdjur så är ungarna väldigt tysta. De piper ytterst svagt när föräldrarna kommer med mat och däremellan är de helt tysta. Jag hoppas att föräldrarna har lika stor tur detta år som det förra när de fick fem flygga ungar. I dag började dessutom ett koltrastpar att bygga i samma humlehäck fast till vänster och lite högre upp. Honan bygger i rekordfart på boet och hanen sjunger sin vackra sång i björktopparna.
Det har inte bara varit fågelbon i vår trädgård utan minst två ekorrbon! Det ena har vi kunnat följa i granen på första parkett. Det är så roligt att se ungarna bli stadigare och duktigare i sin motorik från dag till dag när de hoppar mellan grangrenarna. Det dröjer inte länge innan de kommer till fågelmatningen där de låter sig väl smaka.
I pilfinkarnas första holk, som de sen övergav, flyttade en humla in och där blev det ett humlebo! Jag tittar in där ibland med webbkameran och då brummar det för fullt och små humlebebisar tumlar omkring i böset. Jag har sett många små minihumlor bland blommorna så det har varit ett trevligt tillskott.
I pilfinkarnas första holk, som de sen övergav, flyttade en humla in och där blev det ett humlebo! Jag tittar in där ibland med webbkameran och då brummar det för fullt och små humlebebisar tumlar omkring i böset. Jag har sett många små minihumlor bland blommorna så det har varit ett trevligt tillskott.
Här kommer foton från våren och försommaren i vår trädgård:
Fia och Palle
Rödhakarnas ankomst i april är uppskattad! Förra vintern stannade de kvar men
denna flyttade de söderut.
denna flyttade de söderut.
Rödhaken hör till mina favoritfåglar
Så charmig liten "boll"!
Blåmesarna Majlis och Glenn föll för denna gula holk som så många blåmesar
gjort före dem.
gjort före dem.
De flög snabbt in med mossa och påbörjade sitt bo.
Boet fodrades med vit pudelpäls
När den obligatoriska fjädern är på plats så är boet klart!
Pilfinkarna fortsatte att störa genom att flyga in i holken och då bestämde
sig blåmesarna till slut för att flytta.
sig blåmesarna till slut för att flytta.
Björkholken blev nästa bo och det nya bygget startade 22 april!
Det nya boet byggdes klart på rekordtid och här ska strån från jutesäckarna bli
mjukt och fint underlag för ungarna.
mjukt och fint underlag för ungarna.
Det är bråda dagar i bobyggartider!
Majlis tigger efter mat och Glenn kommer fram med mat i näbben!
Det här kallas för gestätning och är en viktig ritual i bobyggandet! Honan vill försäkra sig om
att hanen kommer att ställa upp med matningen av ungarna och testar honom på detta sätt!
att hanen kommer att ställa upp med matningen av ungarna och testar honom på detta sätt!
Majlis vill ha mer!
Talgoxen Alexander....
...sjunger in sitt revir
Bianca accepterade snabbt holken och bygget kunde starta
Mossa i näbben
Alexander inspekterar holkens hållfasthet och Bianca sitter i bakgrunden
beredd att flyga in med mossa!
beredd att flyga in med mossa!
Flera koltrastar är i vår trädgård
Denna hane har näbben full av mat till årets första kull
Så kul han springer över gräsmattan
Så glad jag blev när den svartvita flugsnapparen kom på besök i början av maj!
Han fattade snabbt tycke för den nu övergivna holken vid entrén och städning
vidtog omedelbart!
vidtog omedelbart!
Det som inte passade där flögs ut!
Sen började han sjunga så vackert i körsbärsträdet!
Han sjöng långa stunder varje dag i hopp om att en hona skulle höra hans sång!
Lyssna till hans vackra sång här!
Det märktes hur gärna han ville ha ungar för han började själv bygga boet!
Lämpliga grässtrån flögs in i holken!
Tjusig!
Han var flitig och byggde på bra!
Ett par dagar senare visade det sig att Filip lyckats få en hona att avlägga
visit! Söta Filippa var ganska svårflörtad men accepterade holken och Filip efter ett tag.
visit! Söta Filippa var ganska svårflörtad men accepterade holken och Filip efter ett tag.
Filippa inne i holken!
21 maj lade hon det första ägget! Svartvita flugsnapparehanar kan skaffa sig
"andrahonor" som de överger när de börjat ruva äggen. Det kan ha varit så i
det här fallet och det kanske var orsaken till att hon övergav boet med
de fem äggen när hon precis påbörjat ruvningen. Vi hoppas att det var så.
"andrahonor" som de överger när de börjat ruva äggen. Det kan ha varit så i
det här fallet och det kanske var orsaken till att hon övergav boet med
de fem äggen när hon precis påbörjat ruvningen. Vi hoppas att det var så.
Söte Robin!
Den 7 juni var det dags för blåmesungarna att ta sin första flygtur!
Unge 1 satt en bit bak och tittade ut.
Unge 1 satt en bit bak och tittade ut.
Den var bra nära att flyga ut men backade sen in igen!
Majlis kom med mat och försökte övertala!
Det behövdes mycket övertalning av både Majlis och Glenn!
Ungen var ändå lite tveksam!
Ungen halkade nästan över kanten....
... men till sist vågade den sig på språnget ut i det okända! Kolla in unge nr. 2
som tittar ut!
som tittar ut!
Blåmesunge 2 behövde inte tänka länge innan den gav sig av!
Med bra flygförmåga flaxade den iväg mot grangrenarna!
Unge 3 tittade sig omkring...
...ropade efter sina föräldrar...
...innan den flög ut från holken!
Blåmesunge 4 satt en stund i hålet och betraktade omvärlden.
Sen tog den sats...
...och tog ett härligt skutt ut i friheten!
Se filmen där de söta blåmesungarna lämnade holken!
Den 10 juni var det dags för den första talgoxekullen att ge sig av. Alexanders och
Biancas 4 ungar tyckte att det var dags för avfärd trots att de bara var 18 dagar gamla.
Här tittar unge 2 ut efter att ettan redan gett sig av! Unge 2 och 3 väntade till skymningen
nästa dag innan de flög ut.
Biancas 4 ungar tyckte att det var dags för avfärd trots att de bara var 18 dagar gamla.
Här tittar unge 2 ut efter att ettan redan gett sig av! Unge 2 och 3 väntade till skymningen
nästa dag innan de flög ut.
Se unge 2 lämna holken och unge 3 samt 4 tittar ut!
De två nyss utflugna ungarna uppe i lövverket!
Så söta de är!
Ljuvlig!
Ena ungen med en förälder!
Dagen efter var det så dags för de två syskonen att ge sig av. De väntade till skymningen
vilket ungar normalt inte gör så jag såg utflygningen men hann inte filma. Här har unge fyra
precis flugit ut
vilket ungar normalt inte gör så jag såg utflygningen men hann inte filma. Här har unge fyra
precis flugit ut
Så liten och med korta stjärtfjädrar!
Lycka till nu i stora världen!
Bianca kommer med mat!
Körsbärsträdet vid entrén börjar bli ett barnkammarträd igen och det är så härligt att få se alla
dessa djurungar på nära håll. I början av juni kom de första fågelungarna på besök. Här nyss
flygga gråsparvsungar!
dessa djurungar på nära håll. I början av juni kom de första fågelungarna på besök. Här nyss
flygga gråsparvsungar!
Nyflygg liten gråsparvsunge i körsbärsträdet!
Pilfinksungen Fridolf har blivit stor! Man kan bara ana lite gult i mungipan.
En grönfinksunge!
En något äldre talgoxeunge har fått lite ost att äta av föräldern i bakgrunden!
Ursöt talgoxeunge som damp ner i fågelbadet!
Blött om fötterna!
Skönt att svalka sig en varm dag!
Det kom ett syskon! Ljuvligt söta!
Kom så badar vi!
Skönt!
Det är härligt, prova nu!
Jag badar väl då om du tjatar!
Man kan inte se sig mätt på dessa badglada talgoxeungar!
För ett par dagar sedan hörde jag ivriga blåmesungeljud och jag spejade upp i trädkronorna.
Där fick jag syn på ett par av ungarna från "vår" blåmeskull och denna lyckades jag få på bild.
Så fin liten unge!
Där fick jag syn på ett par av ungarna från "vår" blåmeskull och denna lyckades jag få på bild.
Så fin liten unge!
Även hackspettarna har lyckats att få ut en unge!
En sällsynt butter liten sak som jagar de andra fåglarna trots sin unga ålder!
På återhörande,
Alexandra :-)
Holknytt och ekorrar!
Nu ska jag äntligen ta tag i bloggen igen! Det finns mycket foton att visa men av olika skäl
så har inte bloggen varit prio 1.
så har inte bloggen varit prio 1.
Vi har sänt live från ett flertal holkar sedan i mars. Eftersom våren varit så kall så
påverkade det också resultaten i holkarna.
I en av holkarna på söderväggen födde Sanna och Robin upp tre pigga talgoxeungar. De
lämnade holken 16-18 dagar gamla.
påverkade det också resultaten i holkarna.
I en av holkarna på söderväggen födde Sanna och Robin upp tre pigga talgoxeungar. De
lämnade holken 16-18 dagar gamla.
Sanna på väg till ungarna med mat!
Mera mat på väg! Föräldrarna till en kull med fågelungar tar mycket
insekter och dylikt i trädgården. Även skadedjur så det är en god idé
att sätta upp ett par holkar.
insekter och dylikt i trädgården. Även skadedjur så det är en god idé
att sätta upp ett par holkar.
En av ungarna!
Sannas och Robins sista unge som lämnade holken!
Ljuvlig liten fluffboll!
I skogsholken fick blåmesparet Lotta och Oskar ut sju söta ungar. Här var de fortfarande åtta.
Oskar i full karriär på jakt efter mer mat till ungarna!
Lotta lämnar holken med ett "bajspaket"!
Stilstudie på Oskar!
Så var det dags för de sju blåmesungarna att lämna tryggheten i boet! De tyckte
att den 13 juni, som också var prinsbröllop, var en passande dag.
att den 13 juni, som också var prinsbröllop, var en passande dag.
Unge ett tittar sig nyfiket omkring, får lite extra mat av sina
föräldrar och sen bär det av...
föräldrar och sen bär det av...
...för en första flygtur ut i friheten!
Den kunde flyga riktigt bra. Här sitter den och tittar sig omkring!
Underbart söt!
Unge 2 tittar sig nyfiket omkring!
Så spännande det verkar vara utanför boet!
Ungen kastar sig ut mot det okända och kunde även den flyga rätt bra
för att vara första gången!
för att vara första gången!
Åh, hej vad det går! Siktet är inställt på granen.
Härligt bild på unge två nyss utflugen!
Den var alldeles tyst och flaxade snart vidare!
Blåmesunge tre får lite mat innan den ska flyga ut!
Den gapar och äter girigt!
Mera mat, mera mat!
Bara att hämta en laddning till!
Mamma, pappa var är ni? Jag svälter här!
Tack pappa!
Nu kommer jag!
Unge tre var också duktig på att flyga och tog sig snabbt vidare!
Lilla fyran, det är din tur att flyga ut nu!
Nää, jag vägrar pappa! Jag trivs bra här.
Nu får du komma och hjälpa till morsan!
Jag får väl dra ut honom!
Såja, använd vingarna nu!
Flyg nu då! Det är kul här ute!
Nää mamma, jag vill inte!
En stund senare och efter viss övertalning av både Lotta och Oskar inne i holken så
bestämde sig fyran för att flyga ut. Det gick ju riktigt bra!
bestämde sig fyran för att flyga ut. Det gick ju riktigt bra!
Lite färdkost till unge nummer fem!
Hon gav sig av snabbt efter fyrans sorti och sexan sitter redan i hålet! Siktet inställt på
sälgen bredvid holken. Efter fyran så flög ungarna ut en efter en som ett pärlband.
Fyran var som en propp!
sälgen bredvid holken. Efter fyran så flög ungarna ut en efter en som ett pärlband.
Fyran var som en propp!
Sexan hade en härlig stil och kastade sig ut snabbt efter femman! Sjuan hejar på i hålet!
Mamma, pappa, syskonen...ni glömde mig!
Sjuan satt och funderade ett tag, koncentrerade sig och...
...gjorde en ograciös dykning ner i buskaget! Flygtekniken måste tränas lite på.
Jag är så glad att jag fick vara med och se när de tog sig ut en efter en!
Film på utflygningen kan ses här:
Blåmeskullen blev "fågelkändisar" när de hamnade på baksidan av
Dagens nyheter, Namn och Nytt den 17 juni! Kul!
Dagens nyheter, Namn och Nytt den 17 juni! Kul!
Södergavelns holk fick snabbt nya invånare och talgoxarna Mimmi samt Musse byggde vidare i holken. De har nu en söt unge där som snart flyger ut.
Sen fick vi tre holkar som inte slutade i några flygga ungar. I den första holken byggde ett blåmespar och där försvann plötsligt honan efter att ha lagt tre ägg. En annan holk med fem talgoxeägg kläcktes aldrig. Honan ruvade en vecka längre än normalt innan hon gav upp och övergav boet. Mycket märkligt och inget vi har varit med om tidigare. Slutligen så fick garageholken inneboende av en talgoxefamilj där tyvärr alla sex ungar dog. Vi får hoppas att talgoxar i andra holkar har haft en bättre häckningsframgång även om jag har förstått att våren/ sommaren 2015 inte kommer gå till historien som ett bra mesår i holkarna.
Sen fick vi tre holkar som inte slutade i några flygga ungar. I den första holken byggde ett blåmespar och där försvann plötsligt honan efter att ha lagt tre ägg. En annan holk med fem talgoxeägg kläcktes aldrig. Honan ruvade en vecka längre än normalt innan hon gav upp och övergav boet. Mycket märkligt och inget vi har varit med om tidigare. Slutligen så fick garageholken inneboende av en talgoxefamilj där tyvärr alla sex ungar dog. Vi får hoppas att talgoxar i andra holkar har haft en bättre häckningsframgång även om jag har förstått att våren/ sommaren 2015 inte kommer gå till historien som ett bra mesår i holkarna.
Årets första ekorrungar fick vi stifta bekantskap med i maj! Det är alltid lika kul att bevittna rödpälsarnas skutt och upptåg bland trädgrenarna. De sniffar omkring i körsbärsträdet och förstår sig inte på ekorrmataren. Den ena ungen, som vi kallar för Prinsen, återkommer nu dagligen och har blivit en hejare på mataren. Det är faktiskt återigen ganska många vuxna ekorrar som låter sig smaka av maten som bjuds, både hanar och dräktiga honor. Så det ser lovande ut får återväxten. De två pigga ungarna kan ses i filmen nedan:
Ljuvlige Prinsen!
Mataren kan jag inte öppna än men här fanns det annat att äta!
Så söt liten ekorrunge!
En dräktig hona! Petronella!
Undrar om det finns något gott här?
Ekorrarna får hoppa från grenarna till matställningen och sen vidare till fågelbadet för att
nå vatten att dricka och det är inga problem som synes!
nå vatten att dricka och det är inga problem som synes!
Att erbjuda vatten är viktigare än mat sommartid!
En till dräktig ekorrhona. Patricia kallar vi henne för!
Prinsen kommer varje dag! Här nosar han rätt på lite godsaker!
Inne i lådan finns det goda jordnötter!
Jag är en smart ekorre så att lyfta på locket var inte svårt alls!
Iakttagen!
På återhörande,
Alexandra :-)
Holknytt!
Inte trodde jag att vi skulle få så många inneboende i holkarna i år. 4 holkar är fulla
med antingen ägg eller kläckta ungar och ovanpå en obebodd holk bor en blivande
koltrastfamilj. Blåmesen Åsa ruvar på 11 ägg som precis har börjat kläckas. I den
första talgoxeholken matar Lisa och Sluggo sina 6 ungar i skytteltrafik. De är 1 vecka
gamla och redan riktigt stora. I talgoxeholk 2 har Svea och Sven precis fått 3 små söta
ungar. De kläcktes i förrgår och är jättesmå i jämförelse med Lisas. I den tredje
talgoxeholken ruvar Sigrid på 8 ägg. Koltrasten Ada ruvar på 6 ägg och det ska bli kul
att få följa dem. För säkerhetsskull så byggde vi en "bur" runt Adas bo med ett
hål som hon hoppar in igenom. Nu hoppas vi att hon och ungarna ska klara sig för
rovfåglarna som finns häromkring.
med antingen ägg eller kläckta ungar och ovanpå en obebodd holk bor en blivande
koltrastfamilj. Blåmesen Åsa ruvar på 11 ägg som precis har börjat kläckas. I den
första talgoxeholken matar Lisa och Sluggo sina 6 ungar i skytteltrafik. De är 1 vecka
gamla och redan riktigt stora. I talgoxeholk 2 har Svea och Sven precis fått 3 små söta
ungar. De kläcktes i förrgår och är jättesmå i jämförelse med Lisas. I den tredje
talgoxeholken ruvar Sigrid på 8 ägg. Koltrasten Ada ruvar på 6 ägg och det ska bli kul
att få följa dem. För säkerhetsskull så byggde vi en "bur" runt Adas bo med ett
hål som hon hoppar in igenom. Nu hoppas vi att hon och ungarna ska klara sig för
rovfåglarna som finns häromkring.
Bland övriga småfåglar finns det ett sött litet rödhakepar och nötväckor/ pilfinkar och
gråsparvar verkar boa i närheten som vanligt.
gråsparvar verkar boa i närheten som vanligt.
Hundarnas päls gick åt snabbt i år och jag har sett andra fågelpar komma och hämta som
inte bor i holkarna här. Kul att deras päls kan komma till användning. Blondies vita hår
är det som är mest populärt.
inte bor i holkarna här. Kul att deras päls kan komma till användning. Blondies vita hår
är det som är mest populärt.
I går kom en sändning med levande mjölmask bl.a. och Lisa började genast att mata sina
ungar med dem.
ungar med dem.
Här kommer lite fågelbilder:
Taltrasten sjunger så vackert i skymningen!
På kvällarna letar den mask i gräsmattan.
Lilla kungsfågeln så näpen och rar letar mat i granen som står i vår trädgård!
Kungsfågeln är sveriges minsta fågel.
Den är kvick och mycket svår att få syn på.
Söt liten fågel!
Nisse utanför holken!
Sigrid är på väg att lämna holken!
Som en projektil kastar hon sig ut!
Koltrasten Ada äter äpple!
Talgoxe som hämtar bomaterial!
Svartvit flugsnapparen kom i slutet av april för att inspektera holkarna!
Först så trodde jag att detta var en hona eftersom den var så brun.
Det var två flugsnappare så det var extra kul att det var ett par som hittat hit.
Det var två flugsnappare så det var extra kul att det var ett par som hittat hit.
Den ena spanade in Sigrids och Benjamins holk och Benjamin är inte glad i
bakgrunden!
bakgrunden!
Flugsnapparen flög in flera gånger i talgoxarnas holk! De är tuffa och kan ta
över holkar även om det ligger ägg i dem. Den bygger då sitt eget bo uppepå.
över holkar även om det ligger ägg i dem. Den bygger då sitt eget bo uppepå.
Skogsholken var också intressant och dessutom tom! Så betydligt bättre val.
Liten fluffboll!
Då började flugsnapparna slåss och det var då jag började förstå att detta nog var
två hanar som slogs om reviret! Efter lite sökande på nätet fann jag att den brunaktiga
var en unghane.
två hanar som slogs om reviret! Efter lite sökande på nätet fann jag att den brunaktiga
var en unghane.
Stridisar! Jag såg en flugsnappare en gång till efter denna gång men den som vann
striden hittade antagligen ingen hona i år.
striden hittade antagligen ingen hona i år.
Ett kärlekspar i björken!
Så söta de är när de putsar varandra. Detta par flyttade in i granen i ett litet bo med
grenar men efter ett par dagar försvann de därifrån. Troligtvis blev äggen snabbt förstörda.
grenar men efter ett par dagar försvann de därifrån. Troligtvis blev äggen snabbt förstörda.
Rödhaken är så söt!
Näpen!
Som en rund liten boll!
Rödhaken vågar sig in i matarna!
Rödhakehanen är på väg att mata sin hona som väntade på marken!
Sigrid och Benjamin flyttade in i garageholken igen efter att ha varit borta ett par
veckor. Här sitter Benjamin på staketet och väntar på att Sigrid ska komma ut
ur holken!
Kommer hon inte snart?
Sigrid på väg in i holken.
Innan Ada byggde sitt bo så ville nötskrikorna flytta in!
De började snabbt bygga med syrenbuskarnas grenar men det bygget fick jag sätta
stopp för. Ett nötskrikebo i min trädgård kommer inte på fråga om det går att förhindra.
Jag tog ner korgen i ett par dagar men de blev mkt. snopna när de kom flygande en
stund senare med näbbarna fulla av grenar.
stopp för. Ett nötskrikebo i min trädgård kommer inte på fråga om det går att förhindra.
Jag tog ner korgen i ett par dagar men de blev mkt. snopna när de kom flygande en
stund senare med näbbarna fulla av grenar.
Varför gör du på detta viset?
Hej då nötskrikan!
Ada ligger och ruvar inne i sin "bur".
Här syns det tydligare hur vi hägnade in hennes bo. För att ta sig in så hoppar Ada från
marken upp på kompostnätet. Därifrån ett hopp upp på staketet. Sen upp på spaljén
och så tar hon ett litet skutt in genom hålet till vänster. Från burens botten hoppar hon
upp på holkens tak och sen ett litet skutt upp i boet. Hon flyger inte alls från marken och
upp i boet. Det översta hålet kommer jag nog dra igen för den vägen tar hon inte.
marken upp på kompostnätet. Därifrån ett hopp upp på staketet. Sen upp på spaljén
och så tar hon ett litet skutt in genom hålet till vänster. Från burens botten hoppar hon
upp på holkens tak och sen ett litet skutt upp i boet. Hon flyger inte alls från marken och
upp i boet. Det översta hålet kommer jag nog dra igen för den vägen tar hon inte.
Jag köpte en korg på myrorna i höstas och klämde fast den i holkens fäste.
Det var en bra boplats tyckte Ada och byggde sitt fina bo inuti.
Det var en bra boplats tyckte Ada och byggde sitt fina bo inuti.
Vilket konstverk boet är!
Stenknäcken kom på besök!
Den är vacker och ser nästan lite exotisk ut!
Tyvärr så kom den inte åt solrosfröna då våra matare är inhägnade just nu!
Lisa märkte direkt när det stod levande mjölmaskar på menyn!
Hon och Sluggo flög i skytteltrafik med mask till sina ungar!
På återhörande,
Alexandra :-)
Talgoxeungarna som lämnat holken och andra fågelungar
Tinas och Tobias 5 ungar lämnade holken den 19 och 20 juni. Det är inte lätt att få se när ungarna flyger ut eftersom de oftast gör det väldigt tidigt på morgonen. Ibland bara ett litet tag efter att det blivit ljust. I denna kull gav sig första ungen av strax före 7:00 precis innan jag fick fast videokameran på stativet. Tvåan och trean blev filmade och kan ses längre ner på sidan. Fyran och femman kom fram till hålet flera gånger under dagen men vågade inte språnget. Föräldrarna kom och lockade samt gav dem mat då och då men mest var de ensamma och mycket rastlösa. När mörkret kom var de ensamma i holken och när jag tittade på sändningen 7:00 dagen efter var de redan utflugna. Tur att de vågade sig ut till slut.
Här kommer nu många bilder från talgoxekull 2:
Hej jag är nummer ett och jag är nyfiken...
Om man skulle försöka flyga lite....
Mamma, pappa nu kommer jag!
Kom du bara, vi väntar på dig här!
Tvåan tittar ut....
Mamma, pappa var är ni?
Här är jag...kom nu!
Nej, jag vågar inte....
Det är så högt...
Det ser spännande ut...
Jag kan flyga!!
Trean kom efter en liten stund!
Är jag sötast i stan eller?
Det här ska jag nog greja...
Åhej, vad jag kan...
Se sån stil jag har!
Unge fyra tittade ut lite snabbt men bestämde sig för att detta inte var rätt dag att ge sig ut på äventyr :-)
Då tittade lilla femman ut...
oj vad högt upp jag är....
Undrar var mina syskon tog vägen?
Jag hör dem tjattra där någonstans.
Jag tror att jag sitter fast!
Det verkar lite läskigt det här....
Jag tror att jag väntar till i morgon!
Se filmen där tvåan och trean flyger ut! Fyran tittar fram på slutet!
I år har jag sett många fågelungar av alla de sorter så det verkar ha varit ett lyckat år för småfåglarna. Pilfinkarna har rekordet i antal ungar men en hel del talgoxeungar, gråsparvsungar, grönfinksungar och ett par blåmesungar också.
Blåmesunge som fått en bit talgboll!
Så söt!
Söta blåmes- pilfinks- och gråsparvsungar!
Halvan har hämtat en läckerbit :-)
Helan?
Halvan?
Talgoxeungar och grönfinksunge.
Se en mycket hungrig talgoxeunge bli matad av sin duktiga förälder!
En söt nötväckaunge...
...som visades upp av sin förälder!
Nötväckans ungar ser man inte så ofta.
Lite extra kul med sädesärlorna som matar sina ungar på vår gräsmatta. Vi brukar inte ha sädesärlor här men i år har vi två små söta ungar.
Söt sädesärlaunge!
Hackspettsunge som blir matad! Hackspettarna kan vara besvärliga mot småfåglarna när de har ungar i boet men deras ungar är ju gulliga.
2 hackspettsungar kommer till matningen och de verkar inte ha riktig koll på flygtekniken. En av dem tjongade in i ett fönster på övervåningen där jag stod och tittade ut. Det blev en rejäl smäll men den skakade på sig och flög vidare. I köksfönstret har också en hackspettsunge krockat men den klarade sig också. Grannarna fick se en hackspett ramla ner från skyn och kom för att rådfråga och när de skulle bära över den till en korg så kvicknade den till och flög iväg. En vuxen hackspett som inte hade lika stor tur hittades dock död häromdagen hos grannarna.
Inga par har gjort någon omhäckning i år vad jag har kunnat se. Häckande rödstjärtar och rödhakar har jag sett en bit härifrån. Även många koltrastar som fyller näbbarna med mask och flyger iväg.
På återhörande,
Alexandra :-)
Holknytt mm.
Nu tycker jag att vi kan säga att sommaren kommit, i alla fall försommaren. Ljumma vindar och lätt sommarregn även om det har blåst otroligt hårt i ett par dagar. Holkarna har vinglat hit och dit. Särskilt Tittis som står på en stolpe men även Tinas på björken har vinglat betänkligt. De har inte blåst ner som tur är.
Blåmesen Titti matar på och har vad jag kan se fortfarande alla 10 i livet. Hon kommer troligtvis inte kunna ge dem tillräckligt med mat då hon är ensam att både värma och mata dem. Blåmesar lägger ofta många ägg, 10-12 är inte ovanligt, och de kläcks oftast under minst två dagars tid. Det gör att en del av ungarna naturligt är mindre och honan väljer då att inte mata dessa om hon är ensam. Det ökar chanserna för de lite större ungarna att klara sig.
Ca. 20 procent av blåmeshanarna är polygyna och ca. 35 procent av honorna lever i sådana partnerskap enligt expertisen. Att en blåmeshona får sköta skötseln själv är alltså inte helt ovanligt men ändå jobbigt för henne så klart. Senast i dag såg jag när Titti träffade på Totte i körsbärsträdet och hon gick ner i samma lekinvitställning som när de parade sig med utsträckta darrande vingar. Totte bara ignorerade henne och flög i väg med Titti snabbt flygande efter. Fräckt! Inget ansvarstagande där inte. Titti kom snabbt tillbaka med en ny liten larv i munnen till ungarna. Jag blir riktigt rörd av att se hennes flit. Hoppas att det kommer att gå vägen för henne att föda upp några ungar tills de blir flygga.
De 200 gram mjölmask som jag köpte från Vivara, mini och vanlig, har nu kommit väl till pass. När de kom var det med viss skräck som jag öppnade kartongen och såg plastförpackningarna med sitt krälande innehåll. De har förvarats svalt och i förrgår fyllde jag mataren för första gången. Det gick bättre än jag trodde att det skulle göra och resterande gäng i plastburken fick lite vetekli som mat och ett par droppar vatten. De första fåglarna som flög in genom matarens skyddsbur stannade upp och stirrade på maskarna. De åkte snabbt därifrån utan någon mask i näbben. De ville antagligen ha läckerbitarna som jag haft till dem där innan och maskar var inte vad de väntat sig. Nu är det en strid ström av både talgoxar och nötväckor som glatt fyller näbbarna. Talgoxarna tar bara en i taget medan nötväckorna tar flera.
Mirre med mask i näbben!
Bråttom till ungarna!
Lilla talgoxen Mirre verkar extra glad över stödmatningen nu när Robban försvunnit ur bilden och hon både äter själv samt matar de två ungar hon har kvar i strid ström.
Mirre på väg mot holken med en spindel?
En sur en som inte når maten längre!
Talgoxen Tinas ägg kommer att kläckas vilken dag som helst nu. Kanske i morgon?
På återhörande,
Alexandra :-)
Vi har fått fågelungar samt holknytt!
I dag kläcktes 5 av talgoxen Mirres ägg och ut kom ett gäng trattisar. Nykläckta fågelungar ser ut som Gremlins men de utvecklas snabbt och när fjädrarna kommer blir de riktigt söta.
Robban är en duktig pappa som flyger in med mat till ungarna. När Mirre värmer småttingarna så kommer han också in med mat som hon fördelar till ungarna.
Hoppas att det finns nog med larver i naturen nu till fågelungarna denna sena vår. Jag har lagt in en beställning på insektspellets och levande mjölmaskar om det blir bakslag i vädret. De kommer att serveras i en skyddsbur dit bara småfåglarna får tillträde. I år är vi väl förberedda!
Talgoxen Tina verkar ha lagt ägg i skogsholken. När hon kommer in för natten så rullar hon på något djupt nere i boet. Vi får hålla oss till tåls ett tag till men man är ju nyfiken.
Hon byggde boet med rekordfart. Efter två dagar var det nästan färdigt med mjukt foder av päls.
Svartvit flugsnapparen flög in i holken ett par gånger under förmiddagen när den stod tom. Tur att det inte blev slagsmål!
Här kommer en liten bildsvit från när han försökte få in sin hona i holken:
Titta vilken fin holk jag har hittat!
Kom och titta på den!
Jag ska visa dig!
Nej, jag är inte imponerad!
Aldrig att du får in mig där! Tyvärr så var hon mycket svårflörtad.
På denna film försöker svartvit flugsnapparhanen få in honan i holken men hon är kräsen och vill inte titta på den.
Blåmesen Titti har lagt 11 ägg och har börjat ruvningen. Där kommer det troligtvis bli en hel massa sötnosar som behöver mycket mat och omvårdnad av sina föräldrar när de kläckts. Totte flyger ofta fram till holköppningen och kollar om Titti är där inne.
På återhörande,
Alexandra :-)
Holknytt mm.
Skogen ljuder av skön fågelsång och det är underbart att få se den skira grönskan som exploderar på buskar samt träd. Småfåglarna har kommit en bit i sina respektive holkar.
I blåmesholken har Titti nu lagt 6 ägg!
I går såg det ut som om hon la sig till ro och ruvade en stund mitt på dagen. Totte kom också in och gav henne en bit mat :-). Omtänksamt av honom.
Jag tyckte mig se en liten vilostund även i dag mitt på dagen men det kanske inte betyder att ruvningen har startat? Vi får se om det blir fler ägg.
Titti flyger fortfarande in med lite pynt, mjuka fjädrar och i går en rosa påskfjäder. Fint ska det vara :-).
Det här har i alla fall aldrig jag sett förut, en blåmesparning! Titti och Totte har en träff i bigarråträdet!
Talgoxen Mirre ruvar på och vid ett par tillfällen har svartvita flugsnapparen tittat in genom holköppningen och letat efter husrum. Då har hon gått i försvarsställning och motat bort honom. Snart är det dags för talgoxeungarna att kläckas. Ruvningen varar normalt i 12-15 dagar och Mirre började ruva den 2 maj.
Fin bild på Mirre! Vacker talgoxe!
Robban är också en snygging!
Robban och Mirre i trädet!
Talgoxen Robban sjunger för Mirre som ruvar i holken!
Flugis spanar utanför Mirres holk!
Vacker fågel!
Svartvita flugsnapparen har varit inne i flera av de tomma holkarna men han missade chans på den ena i dag. Skogsholken som Johan byggt pryder sin plats på björken där blåmesarna hade en kull förra året. Hålet var till en början gjort för blåmesar men successivt har vi gjort det större. Ändå har ingen visat intresse för den men då vi gjorde hålet så stort som 3.4 cm blev den intressant. På fronten sitter det en bit tall (bak) som gör att inflygningshålet blir ganska djupt för att hålla hackspetten på tryggt avstånd. Det behövdes tydligen ett bredare hål för att de skulle klara av att ta sig in.
I dag såg jag att talgoxarna Tina och Totte fastnat för denna holk och de började bygga sitt bo direkt. Hela dagen har Tina flugit in med mossa ivrigt påhejad av Tobias som också flög med in ibland. Flugis kom senare under dagen och visade förnyat intresse men då flög Tina in som ett jehu och visade att här var det minsann redan uthyrt ;-). Foton och en liten film på Tina och Tobias kommer snart!
I dag såg jag att talgoxarna Tina och Totte fastnat för denna holk och de började bygga sitt bo direkt. Hela dagen har Tina flugit in med mossa ivrigt påhejad av Tobias som också flög med in ibland. Flugis kom senare under dagen och visade förnyat intresse men då flög Tina in som ett jehu och visade att här var det minsann redan uthyrt ;-). Foton och en liten film på Tina och Tobias kommer snart!
Undrar om flugis kommer få någon dam i år? Två holkar finns kvar på husväggen om han får napp.
En taltrast besökte oss men den blev snabbt bortmotad av koltrastarna!
Så fin fågel!
Så fin fågel!
Det är kul med en kamera som kan zooma mycket. Jag såg en fågel högt upp i trädtopparna men kunde naturligtvis inte se vad det var på så långt håll.
Jag zoomade in och fick se att det var en stenknäck! Lite kul :-).
På återhörande,
Alexandra :-)
Holknytt mm.
Här kommer en rolig nyhet. Vi har ett fullt mossbo i träbetongholken som sitter på garaget!! Yippiee! Vi ska försöka få in en dator dit och i den holken har vi Kicki och Rogers IR kamera från förra året. Utan ljud men bild är det viktigaste. Skogsholken var f.f. tom men där får vi hoppas att sv/vita flugsnapparen flyttar in i maj. Den fågeln räknas till holkbyggaren nummer ett och den motar gärna bort talgoxar och blåmesar från deras bon även om de både har ägg och ungar så det är bäst att se till att ha en holk reserverad för denna vackra flyttfågel. Förra året tejpade vi över hålet på en holk som sedan sv/vita flugsnapparen villigt flyttade in i. Det är en lurig fågel som kan ha flera holkar med honor i men han hjälper sen bara den första "frun" med uppfödningen av ungarna.
Titti har jobbat på bra inne i holken med att bygga sitt bo. Här syns det att vi byggt på holköppningen.
Så fint hus hon har! Blåmesar hör till mina favoritfåglar.
Suddig bild på Tina
Stort slagsmål har det varit i Tinas holk under eftermiddagen när en konkurrerande talgoxehona flög in. Jag fann ingen annan råd än att springa ut och slå på holken och då flög den ena ut :0. Hjälp vad de skrek, vart alldeles tagen efteråt. Tina såg chockad ut och det kan jag förstå. Hon putsade sig och sov sen en stund. Sen flög hon ut och har tillbringat tiden efter det med att städa bort en del av dunet från den främmande honan. Jag såg lite dun innan detta hände så kanske de redan hade haft en fajt i holken? Hoppas nu att den som förlorade kan hålla sig borta. Vi har fortfarande tomma holkar men denna holk verkar väldigt populär.
Livet i holkarna kan följas här: http://www.toypudel.com/webcamfagelholk.htm. Välkommen!
Bofink
Bofinkar, ringduvor och en vacker taltrast har också kommit på besök.
Den pigga trädkryparen har också dykt upp! Den är så kul att titta på där den scannar av trädet från rot till topp efter insekter.
Jag tycker att vi har väldigt många koltrastar. Under vintern var här 3 stycken, 2 hanar och 1 hona men nu är de betydligt fler. De förgyller verkligen tillvaron med sin sköna sång om kvällarna långt efter att det blivit mörkt. Jag har lagt en korg ovanpå en avlång ganska lågt sittande holk täckt av humle som skulle kunna passa för dem att bygga i.
Nu när bobyggandet har satt fart så ska jag ändra alla matarna till burmodellen. Jag vill inte ha jagande skogstokiga hackspettar som vi hade i fjol. Lika bra att de vänjer sig av med att komma och äta här innan deras ungar har kläckts. För er som inte följde bloggen förra året kan jag berätta att hackspettarna jagade småfåglarna runt fågelmatarna. De försökte få tag i dem för att föda sina ungar. Det var ingen rolig syn och det var därför jag skaffade matare med skyddsburar så småfåglarna kunde äta utan att kunna bli tagna. De små fåglarna lärde sig snabbt att ta sig innanför nätet för att nå maten.
För att hjälpa småfåglarna om det skulle bli regn och kallt ska vi i år även bjuda på energi pellets med insekter och mjölmask som de kan mata sina ungar med. Vad gör man inte för sina bevingade vänner :-).
På återhörande,
Alexandra :-)
Fåglar i holkarna!
Vågar man hoppas att våren är här nu? I går var en underbar dag med sol och +10 grader.
I dag bara +4 och regn.
I dag bara +4 och regn.
Penséerna som jag inte kunde motstå för ett par dagar sedan fick vara ute i natt för första gången. I landet har lila och gula krokusar vågat sig fram och jag har också sett snödroppar.
Fåglarna visar gott mod och i den gula holken vid entrén har blåmesarna Titti och Totte installerat sig som det verkar och även fått in lite mossa. Titti är inne många gånger per dag och pickar, stökar runt och testar om holken ska hålla för hennes ungar att utvecklas i.
"Titti: Jag har ju sagt att du ska torka fötterna innan du kliver in"
"Titti: Jag försöker faktiskt städa här"
"Totte: Ja, ja lugn och fin. Jag ska tänka på det. Jag ville bara hjälpa till lite."
"Totte: Ja, ja lugn och fin. Jag ska tänka på det. Jag ville bara hjälpa till lite."
Totte kommer också in ibland och om ljudet är på så är det ett väldigt tjatter dem emellan. Kul att lyssna på :). Vi sänder LIVE därifrån flera gånger per dag: http://www.toypudel.com/webcamfagelholk.htm
I den nya holken på södergaveln har Kicki sovit varje natt hela vintern. Nu har aktiviteten ökat även där och i går såg jag den första mossan i holken! Denna holk har ett inbyggt rovdjursskydd så där kommer inte hacke ha något att hämta i år- skönt!
Alla våra holkar har numera skydd mot rovdjur så vi hoppas på en lugn säsong gällande närgångna hackspettar mm.
På återhörande,
Alexandra :-)
Nya holkar samt holktömning
I slutet av sommaren var det dags att tömma holkarna.
Boet i björkholken var högt men som synes väldigt smalt till bredden. Mossa nederst och sen blandat med lite pudelpäls överst :-). Jag mätte holken och den var bara 9 cm. i diameter på bredaste stället och ännu smalare där ungarna höll till. De 6 blåmesungarna måste ha stått på varandra på slutet. Förstår inte hur de fick plats? Som tur var fanns det inga döda ungar så alla flög ut. Plats att flygträna hade de knappast. Jag tycker mycket om utseendet på denna holk men så smala holkar invändigt är inte bra för fåglarna. Det kan sluta i tragedier om ungarna får det för trångt och det är en stor kull.
I denna holken hade svartvit flugsnapparfamiljen sina ungar. Boet bestod mest av torra löv samt fjolårslöv och lite pinnar. Holken var ganska solkig så det var nog rätt många ungar där inne. En unge låg död i boet och den såg flygfärdig ut så något måste ha hänt den på slutet.
Så här lät det från holken nära utflygningen. Ungarna surrade som en gräshoppssvärm!
Talgoxeboet i "titta in holken".
Även här var det fodrat med Blondies vita päls :-).
5 ägg lades i holken!
Nu har vi skaffat nya bättre holkar med lite större boyta som är/ ska bli rovdjurssäkra.
Holkar från Vivara
#2 från vänster har ett integrerat skydd vid ingången. Den hänger nu där Kicki och
Roger hade sin första kull. Holken med bark i fronten har ett hål som bara blåmesar
kan ta sig igenom. Den grön/vita träbetongholken hänger på garaget och är utbyggd
vid hålet för att förhindra boplundrare.
Gula holken vid matningen har fått en ny bottenplatta som är helt tät mot regn mm. Inflygningshålet har byggts ut som en liten balkong för att förhindra intrång från hackspetten.
På garageväggen, vid humlen, sitter en träbetongholk från Schwegler som är tänkt för rödhake, gärdsmyg, rödstjärt samt grå flugsnappare! Designen är helt annorlunda på denna holk. Den är långsmal och har en bottenplatta som ska locka fåglarna att bygga boet längre bak med tryggt avstånd från öppningarna. Blir spännande att se om någon vill flytta in där. Schwegler är ett gammalt välkänt märke på träbetongholkar ute i världen men finns inte att köpa i Sverige. Denna holk beställde jag från Tyskland.
På återhörande,
Alexandra :-)
Koltrasten Klara har fått ungar!
Klaras förra bo som hon byggde så öppet på en grangren blev ju snabbt plundrat tidigare i somras. Jag tyckte synd om henne och hoppades att hon skulle försöka igen.
När jag gick i skogsdungen bakom vår trädgård så såg jag något som liknade lite torra löv i grenklykan på en smal tall. Denna tall har en topp som blivit avhuggen en gång i tiden så det bildats fyra nya grenar som strävar mot toppen.
Jag gick närmare och fick syn på en mörk fågelstjärt bland löven.
På andra sidan stack det ut en liten näbb.
Klara hade byggt ett nytt bo på det mest öppna stället av alla i skogen. Vilken rovfågel som helst skulle kunna plocka ägg eller ev. senare små fågelungar från ett helt öppet smörgåsbord. Lilla Klara, tänkte jag, hur ska detta gå. Jag tittade till henne med jämna mellanrum och alltid stack det upp en koltraststjärt från boet. OK, än finns äggen kvar tänkte jag. Någon vecka senare när boet verkade helt övergivet och ingen koltrast syntes till så bestämde jag mig för att klättra upp på stegen och kika efter.
Döm om min förvåning när där låg två små söta koltrastungar alldeles tysta i boet. Jag klättrade snabbt ner. Tittade förbi senare på kvällen och då var Klara där och matade samt värmde sina ungar, bra. Har tittat förbi boet då och då för att kolla läget. Det är alltid helt tyst så koltrastungar visar tydligen inte att de är där. Oftast ser det tomt ut och Klara syns inte till.
I helgen blev jag nyfiken igen på om boet var tomt så jag tog fram stegen igen.
Visst var Kalle och Kajsa kvar och nu började de få fjädrar.
Så slutligen i dag klättrade jag upp igen, fyra dagar senare, och nu såg Kalle och Kajsa ut som små mini koltrastar. Fulla med mjuka fjädrar låg de helt stilla och tysta. Boet ser alltså helt övergivet ut och någon koltrastförälder syns inte till. Tydligen får koltrastungar inte mat lika ofta som småfågelungar i holk. Dessutom är de helt tysta och ligger och trycker i boet. Från marken syns inga ungar alls. De verkar inte sticka upp huvudena och tur är väl det när de ligger så öppet. Nu är Kalle och Kajsa så stora att de nog flyger ut när som helst. Hoppas att de kommer och badar i fågelbadet sen. Skulle vara kul att få se dem utflugna!
Här finns inga nötskrikor eller kråkor för tillfället. Hackspettarna har fått ut sin unge för länge sedan så det är lugnet självt i skogen. Det tror jag är räddningen för denna lilla sensommarkull.
Grattis Klara till dina söta ungar och lycka till!
På återhörande,
Alexandra :-)
Möten med fågeln Rödstjärt
I Båstad fick jag se Rödstjärten för första gången. Den höll till i trädgården men var ändå väldigt svår att få syn på. En kvick liten fågel var det med ett säreget läte.
Hanen var väldigt vacker med sina fina färger.
Elegant!
Med ett grässtrå i näbben!
På taket, i flykten, boet under taknocken!
Jättesöt Rödstjärtsunge!
Väl hemma så kände jag igen lätet under en av våra vanliga hundpromenader. Såg mig omkring lite och helt plötsligt var de där. Vackra Rödstjärtar bara någon kilometer från där vi bor.
Hanen satt på en gren och sjöng!
Fina Rödstjärtshonan!
De höll sig i närheten av dubbelholken med det upphackade hålet. Den holken brukar vi alltid skämta om för att den ser så rolig ut och det var nog det sista stället jag trodde att någon fågel skulle häcka i. Den har sett totalt övergiven ut i alla år och dessutom med upphackade hål i bägge holkarna.
Hanen med mat i munnen på väg att mata ungen i holken!
Honan har just matat ungen i holken!
Den vill ha mera mat!
Så någon dag senare såg jag att det kikade ut en rödstjärtsunge ur den ena holken!! Föräldrarna hade också en liten på följe och detta var den sista ungen. Dagen efter hade ungen flugit ut. Jag sökte lite efter info om Rödstjärten och tydligen var detta en typ av holk som de gillar. Bredare öppning och gärna med gamla bon i så deras eget bo kommer högre upp och de kan se ut. Rödstjärten vill inte bli överraskad när den ruvar i boet och den vill ha in mycket ljus.
Rödstjärten har minskat i antal eftersom många dukar under då de flyger över Sahara på sin flygning till sitt övervintringsställe. Öknen har blivit större i omkrets men Rödstjärten har inte kunnat ändrat sitt beteende efter det. De kan bara äta upp sig till en viss gräns innan de flyger iväg annars blir de för tunga för att klara flygningen. Om de då äter mindre så klarar de inte den längre sträckan utan dör i öknen. Den här sommaren har jag i alla fall sett ett par häckande fåglar så helt utdöda är de inte. Vi får hoppas att de klarar av att ställa om sig när naturen ändrar förutsättningarna. Intressanta fåglar tycker jag!
Rödstjärtsungen tittar ut!
Hanen varnar i närheten av holken! Hanen är så vacker!
På återhörande,
Alexandra :-)
Blåmesungarna har lämnat holken!
Så var det dags för blåmesungarna i björkholken att lämna trygga boet och ge sig ut i stora världen. Dagen innan den stora utflygningen började de titta ut genom öppningen. De satt ganska långt in och tittade storögt på världen utanför. Den stora ungen som oftast satt och kikade ut trodde jag skulle ta steget under dagen men den var inte riktigt redo. Jag vågade knappt lämna dem utan uppsikt rädd att missa det hela men när förmiddagen gått utan att något hände så hoppades jag att de skulle vänta till dagen efter.
Så i förrgårs morse riggade jag upp stativet igen tidigt på morgonen.
Det dröjde inte länge innan unge 1 satte sig långt ut i hålet och tjattrade efter sina föräldrar.
Strax efter 8 tog han sin första flygtur till sälgen bredvid. Föräldrarna kom snabbt och ledsagade honom vidare.
Unge 2 väntade över en timme innan den vågade sig ut i hålet! Den backade fram
och tillbaka flera gånger! När jag var helt säker på att den skulle flyga ut så drog
den sig tillbaka igen.
Pappan försökte locka ut den!
Tvåan ville stanna i tryggheten ett tag till!
Tvåan tvekade en lång stund men till slut...
...vågade den sig ut i det okända!
Trean- så ljuvlig och med hjärtformad näbb :love:!
Efter viss tvekan så tog den sig till slut längre fram i hålet!
Trean tog språnget ut i luften! Graciöst!
Unge 3 kom efter ytterligare ett par minuter. Så fort det blev ledigt i hålet så kom nästa unge dit. Unge 4 tvekade så länge att hela dagen gick :-). Att det var en mycket liten unge kvar såg vi också nu. Den tittade upp ibland bakom fyran men hoppade snabbt ner igen när den blev nerknuffad. Vi kallade den för Pella :-). Jag försökte lyssna för att höra hur många som var kvar och jag gissade på två. Föräldrarna fick nu både ta hand om de utflugna och de som var kvar i holken.
I går gick jag upp ännu tidigare men det var inte mycket aktivitet i holken. Molnigt och blött på marken men uppehåll. Det brakade till i skogen och en rådjursget tittade rakt på mig. Efter henne gick 3 små prickiga kid på rad!! Vilken upplevelse! Fler än två har jag aldrig sett förut och inte heller så här små.
När jag såg blåmesföräldrarna flyga in i holken och det tjattrade för fullt så visste jag att de sista ungarna var kvar. Vilken tur!
Fyran syntes i hålet men ganska långt in. Den var alldeles tyst, bara tittade ut och samlade mod såg det ut som.
Fyran bestämde sig helt plötsligt och kom längre ut i hålet...
...och strax innan 8 flög han ut!
Fyran bland löven! Sötnosen!
Då var det dags för femman att se ut genom hålet. Ingen liten miniblåmesunge så antagligen fanns det en till därnere. Femman tjattrade mycket och nere i holken var det som ett eko. Lilla Pella, det var alltså 6 ungar! Femman satt länge och tittade och backade ibland ner igen.
Sexan, Pella, ville också kika ut och här är båda i hålet!
Det tog nästan tre timmar och blåmesföräldrarna kom och lockade på femman.
Ibland utan mat och varje gång de varit där blev den lille ungen modigare och kom längre ut i hålet.
Femman tvekade länge och behövde mycket övertalning. Han var ganska så högljudd!
Strax innan 11 halkade femman till och hamnade utanför hålet.
Den rätade upp sig...
...och tog sin första flygtur till aspen bredvid!
Det gick ju bra femman!
Pellas tur att få komma fram till hålet! Se vilken söt hjärtformad mun hon hade!
Medan jag försökte fota femman i grenverket så passade sexan Pella på att titta ut och efter mindre än en minut så var det något som damp ner framför mig där jag stod. Den flygturen gick inget vidare och Pella satt hopklamrad på en liten låg gren i granen. Pella var verkligen en yttepytteblåmes och hon tjattrade för full hals efter sina föräldrar. Hon försökte flyga men det blev bara små skutt. Inga föräldrar syntes till och när hon fortsatte att ta sig fram skuttandes mellan grenarna in i skogen så bestämde jag mig för att följa efter. Jag tog med mig en kratta om jag skulle stöta på några hemska nötskrikor eller liknande. Ett par meter från tomtgränsen hamnade hon i svartvita flugsnapparens revir och hanen gjorde direkt utfall mot Pella. Hon skuttade vidare och hamnade till slut på marken. Pella tjattrade men inga föräldrar i sikte. Till slut hade hon tagit sig bort mot hackspettsträdet genom att skutta fram. Flyga verkade hon inte kunna. Det gick bara inte att lämna henne åt sitt öde utan jag bestämde mig för att plocka upp henne. Det gick bra att fånga henne och med en ljuvlig varm dunboll i handen gick jag tillbaka till trädgården. Hon tittade på mig men var alldeles lugn. Var gör man nu av en liten blåmesunge? Jag tog en stor blomkruka och fyllde den med mossa samtidigt som jag bar runt på Pella i andra handen. Tog sen en lövkorg som jag vände upp och ner på. Hämtade också mosad talgboll, pincett och vatten i en burk. Hon ropade på sina föräldrar och ville varken äta eller dricka.
Jag ringde till viltjouren men de var inte speciellt intresserade av en liten fågelunge som var sist ut ur holken och var dålig flygare.
Efter ett tag började Pella putsa sina vingar och småflyga under korgen. Hon tjattrade hela tiden och efter ett tag såg vi en av hennes föräldrar i närheten. Jag tog då av korgen och mamman tog sig fram till henne. Mamman flög dock snabbt därifrån och Pella försökte följa efter ivrigt tjattrande men det blev bara skutt denna gången också. Jag fick hämta tillbaka henne igen. Efter ytterligare en stund verkade hon lite starkare och när jag släppte ut henne så flög hon en liten bit. Satte sig i tujorna bakom granarna och ropade efter sina föräldrar. Blåmesmamman kom och hon flög snabbt efter lite mat till Pella. När mamman försvunnit igen så flög Pella och satte sig på en gren nära svartvita flugsnapparnas holk. Mamman kom med mat igen och när hon återigen försvann så flög Pella en bit igen. Jag följde efter henne tills hon kom för högt upp bland träden. Där slutade min insats för underbara söta Pella och jag hoppas nu att allt går henne väl. Tänk vad man får vara med om när man studerar småfåglarna!
Här kommer foton på sötaste Pella:
Precis nyutflygen!
Vem är du?
Här är jag mamma!
Såå liten!
Underbar!
Hon ser ut att undra vart hon har hamnat!
Inte lätt att få vingarna att lyda!
Flax, flax!
Alldeles ensam och säkert lite rädd! Observera myran som hälsade på Pellas fot!
Mamma, pappa var är ni?
Underbar liten dunboll! :love:
Mamma! Hur söt kan en fågelunge bli?
I väntan på mamma som alldeles strax kom och gav Pella mat!
Så i förrgårs morse riggade jag upp stativet igen tidigt på morgonen.
Det dröjde inte länge innan unge 1 satte sig långt ut i hålet och tjattrade efter sina föräldrar.
Strax efter 8 tog han sin första flygtur till sälgen bredvid. Föräldrarna kom snabbt och ledsagade honom vidare.
Unge 2 väntade över en timme innan den vågade sig ut i hålet! Den backade fram
och tillbaka flera gånger! När jag var helt säker på att den skulle flyga ut så drog
den sig tillbaka igen.
Pappan försökte locka ut den!
Tvåan ville stanna i tryggheten ett tag till!
Tvåan tvekade en lång stund men till slut...
...vågade den sig ut i det okända!
Trean- så ljuvlig och med hjärtformad näbb :love:!
Efter viss tvekan så tog den sig till slut längre fram i hålet!
Trean tog språnget ut i luften! Graciöst!
Unge 3 kom efter ytterligare ett par minuter. Så fort det blev ledigt i hålet så kom nästa unge dit. Unge 4 tvekade så länge att hela dagen gick :-). Att det var en mycket liten unge kvar såg vi också nu. Den tittade upp ibland bakom fyran men hoppade snabbt ner igen när den blev nerknuffad. Vi kallade den för Pella :-). Jag försökte lyssna för att höra hur många som var kvar och jag gissade på två. Föräldrarna fick nu både ta hand om de utflugna och de som var kvar i holken.
I går gick jag upp ännu tidigare men det var inte mycket aktivitet i holken. Molnigt och blött på marken men uppehåll. Det brakade till i skogen och en rådjursget tittade rakt på mig. Efter henne gick 3 små prickiga kid på rad!! Vilken upplevelse! Fler än två har jag aldrig sett förut och inte heller så här små.
När jag såg blåmesföräldrarna flyga in i holken och det tjattrade för fullt så visste jag att de sista ungarna var kvar. Vilken tur!
Fyran syntes i hålet men ganska långt in. Den var alldeles tyst, bara tittade ut och samlade mod såg det ut som.
Fyran bestämde sig helt plötsligt och kom längre ut i hålet...
...och strax innan 8 flög han ut!
Fyran bland löven! Sötnosen!
Då var det dags för femman att se ut genom hålet. Ingen liten miniblåmesunge så antagligen fanns det en till därnere. Femman tjattrade mycket och nere i holken var det som ett eko. Lilla Pella, det var alltså 6 ungar! Femman satt länge och tittade och backade ibland ner igen.
Sexan, Pella, ville också kika ut och här är båda i hålet!
Det tog nästan tre timmar och blåmesföräldrarna kom och lockade på femman.
Ibland utan mat och varje gång de varit där blev den lille ungen modigare och kom längre ut i hålet.
Femman tvekade länge och behövde mycket övertalning. Han var ganska så högljudd!
Strax innan 11 halkade femman till och hamnade utanför hålet.
Den rätade upp sig...
...och tog sin första flygtur till aspen bredvid!
Det gick ju bra femman!
Pellas tur att få komma fram till hålet! Se vilken söt hjärtformad mun hon hade!
Medan jag försökte fota femman i grenverket så passade sexan Pella på att titta ut och efter mindre än en minut så var det något som damp ner framför mig där jag stod. Den flygturen gick inget vidare och Pella satt hopklamrad på en liten låg gren i granen. Pella var verkligen en yttepytteblåmes och hon tjattrade för full hals efter sina föräldrar. Hon försökte flyga men det blev bara små skutt. Inga föräldrar syntes till och när hon fortsatte att ta sig fram skuttandes mellan grenarna in i skogen så bestämde jag mig för att följa efter. Jag tog med mig en kratta om jag skulle stöta på några hemska nötskrikor eller liknande. Ett par meter från tomtgränsen hamnade hon i svartvita flugsnapparens revir och hanen gjorde direkt utfall mot Pella. Hon skuttade vidare och hamnade till slut på marken. Pella tjattrade men inga föräldrar i sikte. Till slut hade hon tagit sig bort mot hackspettsträdet genom att skutta fram. Flyga verkade hon inte kunna. Det gick bara inte att lämna henne åt sitt öde utan jag bestämde mig för att plocka upp henne. Det gick bra att fånga henne och med en ljuvlig varm dunboll i handen gick jag tillbaka till trädgården. Hon tittade på mig men var alldeles lugn. Var gör man nu av en liten blåmesunge? Jag tog en stor blomkruka och fyllde den med mossa samtidigt som jag bar runt på Pella i andra handen. Tog sen en lövkorg som jag vände upp och ner på. Hämtade också mosad talgboll, pincett och vatten i en burk. Hon ropade på sina föräldrar och ville varken äta eller dricka.
Jag ringde till viltjouren men de var inte speciellt intresserade av en liten fågelunge som var sist ut ur holken och var dålig flygare.
Efter ett tag började Pella putsa sina vingar och småflyga under korgen. Hon tjattrade hela tiden och efter ett tag såg vi en av hennes föräldrar i närheten. Jag tog då av korgen och mamman tog sig fram till henne. Mamman flög dock snabbt därifrån och Pella försökte följa efter ivrigt tjattrande men det blev bara skutt denna gången också. Jag fick hämta tillbaka henne igen. Efter ytterligare en stund verkade hon lite starkare och när jag släppte ut henne så flög hon en liten bit. Satte sig i tujorna bakom granarna och ropade efter sina föräldrar. Blåmesmamman kom och hon flög snabbt efter lite mat till Pella. När mamman försvunnit igen så flög Pella och satte sig på en gren nära svartvita flugsnapparnas holk. Mamman kom med mat igen och när hon återigen försvann så flög Pella en bit igen. Jag följde efter henne tills hon kom för högt upp bland träden. Där slutade min insats för underbara söta Pella och jag hoppas nu att allt går henne väl. Tänk vad man får vara med om när man studerar småfåglarna!
Här kommer foton på sötaste Pella:
Precis nyutflygen!
Vem är du?
Här är jag mamma!
Såå liten!
Underbar!
Hon ser ut att undra vart hon har hamnat!
Inte lätt att få vingarna att lyda!
Flax, flax!
Alldeles ensam och säkert lite rädd! Observera myran som hälsade på Pellas fot!
Mamma, pappa var är ni?
Underbar liten dunboll! :love:
Mamma! Hur söt kan en fågelunge bli?
I väntan på mamma som alldeles strax kom och gav Pella mat!
Se filmen från blåmesungarnas utflygning!
Se en film på blåmesunge nr. 6, Pella, i trädet väntandes på sin mamma!
På återhörande,
Alexandra :-)
På återhörande,
Alexandra :-)
Holknytt!
Som en projektil flyger blåmesen ut ur holken!
Kul bild!
Duktig blåmes som städat efter ungarna!
Blåmesar hör till mina favoritfåglar. Se så näpen den är!
Vi har fyra bebodda holkar just nu. Blåmesarna som häckar i björkholken har bråda dagar. Det piper för fullt och de flyger in med mat och ut med "skräp". Det verkar vara ont om insekter ute för jag har sett att blåmesarna fyller näbbarna med talgbollar för att mata sina ungar med. Jag misstänker att det är här som Totte håller hus. Fadern till Tittis kull som frös ihjäl.
Efter det starka lågtryck med massa regn, hagel, blåst och rekordkyla för årstiden som vi har nu är det många häckningar som gått förlorade. Tittis ungar frös ju alla ihjäl :-(. Vi hoppas att hon kan hitta en lämplig partner som ställer upp hela vägen så hon kan få en ny kull.
Söta svartvit flugsnapparhonan kikar ut!
Det är första gången som jag får se honan. Tidigare år har hanen varit
här och sjungit men aldrig lyckats locka hit någon hona.
Hon är fin i sina milda färger!
Fin!
Med ett löv i näbben!
Bästa bilden på flugsnapparen!
Härliga vingar!
Svartvit flugsnapparna ligger och ruvar men deras ungar borde kläckas närsomhelst nu.
Kicki och Roger har redan påbörjat ett nytt bobygge i "tittainholken" som står mitt på gräsmattan. Deras ungar kommer att kläckas mitt i semestertider och vi önskar dem stort lycka till med kommande ungar. Tänk att de valde att bygga ett nytt bo här igen. De känns verkligen som våra "husfåglar". Lite synd att de inte valde en av kameraholkarna men kanske att det var bäst så. Jag hade inte haft möjlighet att sända hela tiden ändå.
Kicki flyger ut med något som inte passar att bygga med!
Så vacker hon är!
Kicki är flitig och vilken energi hon har som orkar börja på nytt så snart efter första kullen!
Kicki har ett kraftigt svart streck för att vara hona så hon är lätt att känna igen!
Mot hålet med näbben full av mossa!
Tittut!
De valde Rogers övernattningslya för kull nr. 2. Här tillbringade han de kalla vinternätterna när Kicki sov i kameraholken. Han tyckte nog att den kändes trygg och bra. Vi får hoppas att det var ett bra val.
Bästa bilden på Kicki!
Vi ska förstärka inflygningshålet på den holken också nu så inte hacke kan komma till. Hackes ungar flyger ut när som helst och då hoppas vi att det blir lugnare här. De har varit hemska både runt holkarna och vid fågelmatningen i år. Har aldrig sett något liknande. Tänk också på att nötskrikorna är de som tar flest fågelungar. Det tror man inte men så är det.
Tack vare alla rovfåglar här i kring ska jag investera i nya fågelmatare med skydd runt om. De ser ut som små burar och jag hoppas att småfåglarna förstår vinken och vågar sig in för att äta. Måste erbjuda dem mer skydd känner jag även vid matningen. Synd bara att inte ekorrarna kan få fortsätta sin karuselldans när de flyger upp på faten och äter i farten när de snurrar runt :-). Men de har ju sin egen matare.
Slutligen kommer en liten bildsvit på Kickis och Rogers ungar från förra kullen, Micke och Molle. Tack för namnen "Katten":
En liten får mat uppe i trädet av Roger!
Vill ha mat!
Mera mat, mera mat!
Varsågod!
Så söt den är!
Ljuvlig :love:!
Underbart söt!
Tyvärr så har jag inte sett dem mera än precis när de var flygga.
På återhörande,
Alexandra
Sorg i talgoxeholken...
När man väljer att studera djurlivet på nära håll genom webbkameror så får man även se obehagliga saker. Normalt sker det i det fördolda och vi får inget veta. Sent i går kväll så tittade jag igenom dagens inspelning av talgoxeholken. Fick ganska snabbt se en stor näbb som stacks in i holken. Jag uppfattade det först som en väldigt glupsk unge som fick tag i näbben och höll sig fast ända upp till ingångshålet. Där såg jag inte vad som hände men helt plötsligt blev den slängd tillbaka ner i boet. Jag tittade på filmen igen och fick då till min fasa se att det var en hackspett som försökte få tag i en unge :-0. Den drog också i bobalen och ställde till en väldig oreda. Någon timme senare var den där igen och ett par timmar efter det. Då såg jag Kicki ligga i försvarsställning och väsa väldigt mot hålet. När filmen var slut kunde jag fortfarande räkna till 5 ungar och jag gick och la mig med oro i maggropen. Vi pratade om att eventuellt förlänga ingångshålet.
I morse när jag satte på kameran såg boet helt annorlunda ut. Allt det mjuka var borta och hur jag än räknade kom jag inte fram till mer än 4 ungar :-(. Kicki var med ungarna mest hela tiden, bökade runt och verkade mycket stressad och otrygg. Hon satt stelt bredvid och på ungarna utan att kunna koppla av.
Hacke har varit galen hela dagen. Flyger vilt omkring bland fågelmatarna och försöker fånga fåglarna där. Däremellan har han gjort avstickare till Kickis och Rogers holk och jag har sett Kicki inta försvarsposition. Roger har fått mata ungarna.
Jag har jagat bort hacke både genom fönstret och när vi sett honom jaga småfåglarna vid matningen. Kan säga att vi inte har haft en lugn stund i dag. Jag har antingen behövt ha koll genom kameran eller på plats utomhus. Tänk om han lyckas ta någon av föräldrarna!
Så här kan man inte ha det någon längre stund så något måste göras.
Roger flyger in i holken!
Maken snickrade en förlängning på ett par centimeter till ingångshålet och borrade ett lika stort hål i den. När Kicki äntligen lämnade holken klättrade han upp på stegen och borrade fast den ovanpå det gamla hålet.
Kicki kom snabbt tillbaka, flög fram till holken och såg att det inte stämde. Hon kikade in lite men blev rädd för det nya. Flög upp i trädet och gjorde varningsljud. Det tog ett par minuter sen krånglade hon sig in. Kollade att allt var OK där inne och flög sen ut och hämtade mat till dem. Nu har jag sett att Roger också har accepterat den nya ingången. Hoppas nu att hacke stoppas från att få in näbben någon längre bit.
Roger sjunger utanför holken!
En liknande förlängning ska monteras upp på Tittis holk. Hennes ungar kommer kläckas om ett par dagar och där ligger boet ännu närmare öppningen. Vill INTE bjuda hacke på fler ungar!!
Tipsa alla ni känner som har holkar att bygga förlängning till öppningen. Såg på nätet att de finns att köpa från England bl.a.
http://gardenbirdfeeder.co.uk/acatalog/_.html
Hoppas att det förblir lugnt i holken nu. Kickis och Rogers ungar ska inte behöva vara rädda och inte heller deras föräldrar. Min syn på hackspetten har helt klart omvärderats.
R.I.P lilla fågelunge :-(.
På återhörande,
Alexandra
I morse när jag satte på kameran såg boet helt annorlunda ut. Allt det mjuka var borta och hur jag än räknade kom jag inte fram till mer än 4 ungar :-(. Kicki var med ungarna mest hela tiden, bökade runt och verkade mycket stressad och otrygg. Hon satt stelt bredvid och på ungarna utan att kunna koppla av.
Hacke har varit galen hela dagen. Flyger vilt omkring bland fågelmatarna och försöker fånga fåglarna där. Däremellan har han gjort avstickare till Kickis och Rogers holk och jag har sett Kicki inta försvarsposition. Roger har fått mata ungarna.
Jag har jagat bort hacke både genom fönstret och när vi sett honom jaga småfåglarna vid matningen. Kan säga att vi inte har haft en lugn stund i dag. Jag har antingen behövt ha koll genom kameran eller på plats utomhus. Tänk om han lyckas ta någon av föräldrarna!
Så här kan man inte ha det någon längre stund så något måste göras.
Roger flyger in i holken!
Maken snickrade en förlängning på ett par centimeter till ingångshålet och borrade ett lika stort hål i den. När Kicki äntligen lämnade holken klättrade han upp på stegen och borrade fast den ovanpå det gamla hålet.
Kicki kom snabbt tillbaka, flög fram till holken och såg att det inte stämde. Hon kikade in lite men blev rädd för det nya. Flög upp i trädet och gjorde varningsljud. Det tog ett par minuter sen krånglade hon sig in. Kollade att allt var OK där inne och flög sen ut och hämtade mat till dem. Nu har jag sett att Roger också har accepterat den nya ingången. Hoppas nu att hacke stoppas från att få in näbben någon längre bit.
Roger sjunger utanför holken!
En liknande förlängning ska monteras upp på Tittis holk. Hennes ungar kommer kläckas om ett par dagar och där ligger boet ännu närmare öppningen. Vill INTE bjuda hacke på fler ungar!!
Tipsa alla ni känner som har holkar att bygga förlängning till öppningen. Såg på nätet att de finns att köpa från England bl.a.
http://gardenbirdfeeder.co.uk/acatalog/_.html
Hoppas att det förblir lugnt i holken nu. Kickis och Rogers ungar ska inte behöva vara rädda och inte heller deras föräldrar. Min syn på hackspetten har helt klart omvärderats.
R.I.P lilla fågelunge :-(.
På återhörande,
Alexandra
Ett koltrastbo!
Jag hittade ett koltrastbo i skogsdungen bakom vår trädgård häromdagen. Det låg alldeles öppet på en gren precis bredvid det ställe där jag brukar hälla ut frörester. Fotade det ägg som låg däri och har sedan återkommit en gång per dag för att titta lite försiktigt. 3 ägg ligger det nu i boet :-). Koltrasten Klara har också fått en egen sida: http://www.toypudel.com/koltrast2012.htm
Jag ska smyga dit lite försiktigt och försöka fota ungarna när föräldrarna lämnat dem själva en stund. Jag har ju telezoom och kan stå en bra bit ifrån så det borde kunna gå. Kanske det kan bli någon film på ungarna också?
Här kommer de bilder som jag fått än så länge:
Första ägget! Så fint det är!
Två ägg!
3 ägg! Det översta ser lite skadat ut.
Boet på en grangren!
Slutligen en bild på den blivande mamman Klara!
På återhörande,
Alexandra :-)
Jag ska smyga dit lite försiktigt och försöka fota ungarna när föräldrarna lämnat dem själva en stund. Jag har ju telezoom och kan stå en bra bit ifrån så det borde kunna gå. Kanske det kan bli någon film på ungarna också?
Här kommer de bilder som jag fått än så länge:
Första ägget! Så fint det är!
Två ägg!
3 ägg! Det översta ser lite skadat ut.
Boet på en grangren!
Slutligen en bild på den blivande mamman Klara!
På återhörande,
Alexandra :-)
Fågelvår, svartvit flugsnappare och årets första fågelungar!
Vilken härlig fågelvår/ sommar vi går till mötes här! 5 holkar är nu upptagna av söta småfåglar. Från två av dem sänder vi LIVE. De kan ses här: http://www.toypudel.com/webcamfagelholk.htm
När tror ni att första talgoxeägget kläcks?
I blåmesholk 2 var det slagsmål i går mellan Titti och en blåmesrival som kom och slängde in lite mossa :-0. Uj, vad de slogs men Titti avgick med segern. Normalt vet man ju inte vad som sker inne i holkarna. Jag var orolig att Titti skulle överge sitt bo men hon kom på kvällen och sov där hela natten. Fick dessvärre se lite senare i dag att hon låg och väste igen och att någon kikade in på henne. Den här gången lyckades hon skrämma bort inkräktaren.
Fick bevittna mitt livs första blåmesparning när jag tittade ut mot trädet och holken i morse. Ut flög Titti från holken mot den lilla blåmes som fanns på en gren. Båda två viftade med sina vingar och såg ut som när de lekmatar. Visste inte att även hanen kunde se ut som en liten uppburrad unge med viftande vingar utan trodde först att det var den andra honan som bråkat med Titti i holken. Helt plötsligt så parade de sig och det var över på någon sekund. Strax därefter så jagade Titti iväg talgoxen Roger och sen stack hon in i holken igen. Tuff brud lilla Titti!!
Upptäckte i morse att en av skogsholkarna såg konstig ut kring inflygningshålet. Det såg ut som om Hacke varit där och hackat det större trots nubben som är runt. Gick lite närmare och såg då att det var ett gammalt löv som stack ut. En liten svartvit flugsnappare blev skrämd och flög iväg från sin gren. Oj, tänkte jag och backade lite. Då vågade den sig fram igen och flög in med ett nytt stort löv.
En svartvit flugsnapparhona!! En hane har vi haft sjungande i flera år men han har aldrig fått tag i en hona så efter ett tag har han försvunnit. I går såg jag på håll hur de försökte flyga in i björkholken där blåmesfamilj 1 har sitt bo och det blev ett himla liv.
Så bra att de nu har hittat en egen holk. Denna holk hade jag silvertejp på ett par veckor så den skulle bli ledig lite längre. Ett bra tips om ni brukar få svartvita flugsnappare i er trädgård!
Hoppas nu att detta är hans första fru så att hon får hjälp av hanen att mata sina ungar. Svartvita flugsnapparhanen sätter sig gärna och sjunger vid ytterligare en holk när första frun boat och lagt ägg. Han hoppas på att få en hona till i ett annat område. Om han lyckas så överger han sen hona två som får klara av ungarna helt ensam då han återvänt till den första. Vilken fräck gynnare!
Medan jag stod och fotade flugsnapparen så hörde jag lite prassel bakom mig. Jag tittade upp i grenverket på granen som står där och fick se en ringduva titta fram :-). Denna gran står i vår trädgård och ekorren Putte har byggt lite där och blir nog inte glad om duvorna tar hans lya. Det låg lite ringduvefjun på marken så han kanske redan har försökt mota bort dem? Jag ska hålla lite koll där så får vi se om det blir duvungar också eller om de barade provade lite.
Mata mig!
Jag kan inte äta själv!
Vill ha, vill ha!
Varsågod min unge!
Mera mat, mera mat....
Nu får den klara sig själv!
Årets första fågelungar är här! Fick se en jättesöt liten gråsparvsunge i förrgår. Först trodde jag att det var den vanliga lekmatningen men näbben var mycket större och bredare på denna och den slutade aldrig tigga. Mamman verkade lite trött på den så kanske att detta är den första som flugit ut?
På återhörande,
Alexandra :-)
När tror ni att första talgoxeägget kläcks?
I blåmesholk 2 var det slagsmål i går mellan Titti och en blåmesrival som kom och slängde in lite mossa :-0. Uj, vad de slogs men Titti avgick med segern. Normalt vet man ju inte vad som sker inne i holkarna. Jag var orolig att Titti skulle överge sitt bo men hon kom på kvällen och sov där hela natten. Fick dessvärre se lite senare i dag att hon låg och väste igen och att någon kikade in på henne. Den här gången lyckades hon skrämma bort inkräktaren.
Fick bevittna mitt livs första blåmesparning när jag tittade ut mot trädet och holken i morse. Ut flög Titti från holken mot den lilla blåmes som fanns på en gren. Båda två viftade med sina vingar och såg ut som när de lekmatar. Visste inte att även hanen kunde se ut som en liten uppburrad unge med viftande vingar utan trodde först att det var den andra honan som bråkat med Titti i holken. Helt plötsligt så parade de sig och det var över på någon sekund. Strax därefter så jagade Titti iväg talgoxen Roger och sen stack hon in i holken igen. Tuff brud lilla Titti!!
Upptäckte i morse att en av skogsholkarna såg konstig ut kring inflygningshålet. Det såg ut som om Hacke varit där och hackat det större trots nubben som är runt. Gick lite närmare och såg då att det var ett gammalt löv som stack ut. En liten svartvit flugsnappare blev skrämd och flög iväg från sin gren. Oj, tänkte jag och backade lite. Då vågade den sig fram igen och flög in med ett nytt stort löv.
En svartvit flugsnapparhona!! En hane har vi haft sjungande i flera år men han har aldrig fått tag i en hona så efter ett tag har han försvunnit. I går såg jag på håll hur de försökte flyga in i björkholken där blåmesfamilj 1 har sitt bo och det blev ett himla liv.
Så bra att de nu har hittat en egen holk. Denna holk hade jag silvertejp på ett par veckor så den skulle bli ledig lite längre. Ett bra tips om ni brukar få svartvita flugsnappare i er trädgård!
Hoppas nu att detta är hans första fru så att hon får hjälp av hanen att mata sina ungar. Svartvita flugsnapparhanen sätter sig gärna och sjunger vid ytterligare en holk när första frun boat och lagt ägg. Han hoppas på att få en hona till i ett annat område. Om han lyckas så överger han sen hona två som får klara av ungarna helt ensam då han återvänt till den första. Vilken fräck gynnare!
Medan jag stod och fotade flugsnapparen så hörde jag lite prassel bakom mig. Jag tittade upp i grenverket på granen som står där och fick se en ringduva titta fram :-). Denna gran står i vår trädgård och ekorren Putte har byggt lite där och blir nog inte glad om duvorna tar hans lya. Det låg lite ringduvefjun på marken så han kanske redan har försökt mota bort dem? Jag ska hålla lite koll där så får vi se om det blir duvungar också eller om de barade provade lite.
Mata mig!
Jag kan inte äta själv!
Vill ha, vill ha!
Varsågod min unge!
Mera mat, mera mat....
Nu får den klara sig själv!
Årets första fågelungar är här! Fick se en jättesöt liten gråsparvsunge i förrgår. Först trodde jag att det var den vanliga lekmatningen men näbben var mycket större och bredare på denna och den slutade aldrig tigga. Mamman verkade lite trött på den så kanske att detta är den första som flugit ut?
På återhörande,
Alexandra :-)
Holknytt
Det är så härligt i naturen nu. Koltrastarna sjunger sina vackra serenader
och Roger spelar fina melodier titt som tätt. Rödhakarnas sång är också
väldigt vacker.
Talgoxehonan Kicki, Rogers fru, jobbar på med att värma sina 8 ägg.
Hon är duktig och tar bara små pauser för att äta och umgås med Roger.
Jag har inte sett honom komma in i holken för att mata henne ännu.
Undrar när första ungen kommer att kläckas?
Följ gärna med på kameraholksidan:
http://www.toypudel.com/webcamfagelholk.htm
Vi sänder LIVE hela dagarna nu!
En svartvit flugsnappare har varit på visit och tittat igenom holkarna.
Vet inte om någon föll honom på näbben. Hans favoritholk från förra
året är skrotad och den närmast är bokad av blåmesar. Hoppas att han
kommer tillbaka för hans sång är så vacker och det är fint att se honom
sitta på grenen och sjunga. Det är en mycket vacker fågel tycker jag.
Titti flyger mot holken!
Titti tittar ut!
Titti hämtar små grenar till boet!
Titti flyger in med mossa!
Snabbt ut efter mer!
och Roger spelar fina melodier titt som tätt. Rödhakarnas sång är också
väldigt vacker.
Talgoxehonan Kicki, Rogers fru, jobbar på med att värma sina 8 ägg.
Hon är duktig och tar bara små pauser för att äta och umgås med Roger.
Jag har inte sett honom komma in i holken för att mata henne ännu.
Undrar när första ungen kommer att kläckas?
Följ gärna med på kameraholksidan:
http://www.toypudel.com/webcamfagelholk.htm
Vi sänder LIVE hela dagarna nu!
En svartvit flugsnappare har varit på visit och tittat igenom holkarna.
Vet inte om någon föll honom på näbben. Hans favoritholk från förra
året är skrotad och den närmast är bokad av blåmesar. Hoppas att han
kommer tillbaka för hans sång är så vacker och det är fint att se honom
sitta på grenen och sjunga. Det är en mycket vacker fågel tycker jag.
Titti flyger mot holken!
Titti tittar ut!
Titti hämtar små grenar till boet!
Titti flyger in med mossa!
Snabbt ut efter mer!
Titti kommer flygande med en stor mossbit men får inte in den genom hålet.
Hon måste fundera en stund innan hon försöker igen. Totte tittar in genom hålet
och undrar hur det går :-)
Blåmesen Titti har fallit för den vackra gula holken vid entrén. Jag tror nu
att det var henne som jag fotade i förra inlägget och som blev bortmotad av
talgoxen Roger. Hon har flugit in med lite bomaterial och synat ingångshålet
noga. Fästmannen Totte har suttit på en gren i närheten och hejat på :-).
Däremellan har holken till synes stått tom och när jag trott att den övergivits
så är hon där igen. Vet inte riktigt vad jag ska tro. Blåmesarna verkar snabba
på att provbygga i holkarna men sen om de verkligen bestämmer sig för den
är svårare att veta. Eftersom den står så nära matningen, på en stör, och där
det är liv och rörelse av andra fåglar trodde jag verkligen inte att någon
skulle vilja flytta in där.
Nyfikenheten blev för stor och när allt verkade lugnt gick jag ut och lyfte av
locket. Inuti fanns ett bo som var helt färdigbyggt med lite Blondie och Jamiepäls
som fyllning. Nu är det bara att hoppas att de bestämmer sig för att lägga ägg i
holken och jag lovar att jag inte ska kika in mer. Vill ju inte skrämma bort dem.
Lilla blåmesen syns till höger i bild!
Blåmeshonan tittar ut ur björkholken!
Liten fjäder i näbben!
Blåmesparet i björkholken flyger fortfarande in med lite fjädrar och annat
då och då. Jag har stått under holken och kan inte höra några ungar ännu.
Det dröjer nog inte länge innan det är larver och annat i näbbarna som de
flyger in med :-).
Rödhakehonan sitter vid ett bågnande matbord men vill inte äta själv.
Hon tjattrar efter hanen att han ska komma och mata henne :-)!
Rödhakehonan blir matad!
Hon gör sig liten och tigger mat!
Kan jag få lite mat?
Hanen pysslar med henne, matar och står i!
Jag ser en del fågelhonor av olika sorter som blir matade av sina hanar.
Rödhakar, talgoxar och blåmesar. Det kallas tydligen för lekmatning och
är värdefullt för honan eftersom hon behöver mycket extra protein inför
äggläggningen. Det verkar vara ett stadium efter att boet är lagt och innan
äggläggningen sätter fart som de sysslar med detta. Sött är det i vilket fall.
Titti gör sig liten och söt. Mata mig Totte!
Vill ha mat nu!
Titti kvittrar efter Totte!
Se så liten och hjälplös jag är!
Många småfåglar kommer och hämtar av pudelpälsen så det blir mjukt
och skönt för årets fågelungar :-).
Gråsparvshona med Blondiepäls i näbben!
Som en liten tomte! Blåmes med päls i näbben!
Oj, en sån spännande tid som kommer nu med alla nya fågelungar som kommer
att visas upp vid matplatsen. Nästa år blir det minst 3 holkar med kameror
i. Är ju så kul att få se det hela från insidan. Vi får tacka Roger och Kicki att de
ville flytta in i kameraholken som vi har i år!
På återhörande,
Alexandra :-)
Hon måste fundera en stund innan hon försöker igen. Totte tittar in genom hålet
och undrar hur det går :-)
Blåmesen Titti har fallit för den vackra gula holken vid entrén. Jag tror nu
att det var henne som jag fotade i förra inlägget och som blev bortmotad av
talgoxen Roger. Hon har flugit in med lite bomaterial och synat ingångshålet
noga. Fästmannen Totte har suttit på en gren i närheten och hejat på :-).
Däremellan har holken till synes stått tom och när jag trott att den övergivits
så är hon där igen. Vet inte riktigt vad jag ska tro. Blåmesarna verkar snabba
på att provbygga i holkarna men sen om de verkligen bestämmer sig för den
är svårare att veta. Eftersom den står så nära matningen, på en stör, och där
det är liv och rörelse av andra fåglar trodde jag verkligen inte att någon
skulle vilja flytta in där.
Nyfikenheten blev för stor och när allt verkade lugnt gick jag ut och lyfte av
locket. Inuti fanns ett bo som var helt färdigbyggt med lite Blondie och Jamiepäls
som fyllning. Nu är det bara att hoppas att de bestämmer sig för att lägga ägg i
holken och jag lovar att jag inte ska kika in mer. Vill ju inte skrämma bort dem.
Lilla blåmesen syns till höger i bild!
Blåmeshonan tittar ut ur björkholken!
Liten fjäder i näbben!
Blåmesparet i björkholken flyger fortfarande in med lite fjädrar och annat
då och då. Jag har stått under holken och kan inte höra några ungar ännu.
Det dröjer nog inte länge innan det är larver och annat i näbbarna som de
flyger in med :-).
Rödhakehonan sitter vid ett bågnande matbord men vill inte äta själv.
Hon tjattrar efter hanen att han ska komma och mata henne :-)!
Rödhakehonan blir matad!
Hon gör sig liten och tigger mat!
Kan jag få lite mat?
Hanen pysslar med henne, matar och står i!
Jag ser en del fågelhonor av olika sorter som blir matade av sina hanar.
Rödhakar, talgoxar och blåmesar. Det kallas tydligen för lekmatning och
är värdefullt för honan eftersom hon behöver mycket extra protein inför
äggläggningen. Det verkar vara ett stadium efter att boet är lagt och innan
äggläggningen sätter fart som de sysslar med detta. Sött är det i vilket fall.
Titti gör sig liten och söt. Mata mig Totte!
Vill ha mat nu!
Titti kvittrar efter Totte!
Se så liten och hjälplös jag är!
Många småfåglar kommer och hämtar av pudelpälsen så det blir mjukt
och skönt för årets fågelungar :-).
Gråsparvshona med Blondiepäls i näbben!
Som en liten tomte! Blåmes med päls i näbben!
Oj, en sån spännande tid som kommer nu med alla nya fågelungar som kommer
att visas upp vid matplatsen. Nästa år blir det minst 3 holkar med kameror
i. Är ju så kul att få se det hela från insidan. Vi får tacka Roger och Kicki att de
ville flytta in i kameraholken som vi har i år!
På återhörande,
Alexandra :-)
Holknytt
Talgoxehonan Kicki har bestämt sig för att vi inte ska få veta hur många ägg som döljer sig i boet. Hon täcker noga över dem med bomaterial när hon ska till att lämna holken. För ett par dagar sedan såg jag tre ägg därinne men det kan vara ett par till nu. Vi får hålla oss till tåls. Tids nog får vi veta :love:.
Jag har en trevlig fågelbok som jag vamt kan rekommendera. Den heter Fågelsång och är en interaktiv bok. 150 fågelarter finns representerade med bilder, text om arten, och hur de låter.
I går när Kicki flugit in för kvällen och hon somnat nästan omedelbart så tänkte jag se om det gick att lura ut henne ur holken igen. Vissa kvällar ångrar hon sig nämligen och flyger ut till Roger en stund innan hon slutgiltigt gör natt. Ett ypperligt tillfälle att få räkna äggen om jag lyckades. Så jag öppnade fönstret lite och tryckte på talgoxesången i boken som finns i två varianter. Ingen Kicki rörde sig i holken. Hon verkade inte bry sig över varken revirsång eller lockrop. Däremot Roger blev alldeles till sig :-). Han flög runt för fullt utanför fönstret och letade efter rivalen. Jag ville inte göra honom allt för upprörd så då slutade jag :-).
Roger är väldigt på allerten och verkar ha ett stort revir. Jag ser honom ofta jaga andra talgoxar på flykten och de holkar som han tycker sitter för nära hans och Kickis har han full koll på. Ibland tittar blåmesar och någon talgoxe in i dessa holkar men de blir genast satta på plats. Dessa tillhör Kicki och Rogerreviret och ska inte bebos. Lite synd tycker jag allt för i mitt tycke är de långt bort från deras holk i en helt annan del av trädgården.
Liten blåmes som provbyggde i denna söta holk.
Den flög in med lite mossa i näbben!
Snabbt iväg....
...när Roger kom och var holkpolis!
Det är väl ingen som har byggt därinne?
Bäst att ta en ordentlig titt!
Ni ser väl att det är jag som är boss?
Garageholken måste också inspekteras. Inga inkräktare här inte!
Hoppas att Roger får fullt upp med sina ungar sen så att svartvita
flugsnapparen får en chans att ta en holk när han dyker upp i maj.
På återhörande,
Alexandra :-)
Jag har en trevlig fågelbok som jag vamt kan rekommendera. Den heter Fågelsång och är en interaktiv bok. 150 fågelarter finns representerade med bilder, text om arten, och hur de låter.
I går när Kicki flugit in för kvällen och hon somnat nästan omedelbart så tänkte jag se om det gick att lura ut henne ur holken igen. Vissa kvällar ångrar hon sig nämligen och flyger ut till Roger en stund innan hon slutgiltigt gör natt. Ett ypperligt tillfälle att få räkna äggen om jag lyckades. Så jag öppnade fönstret lite och tryckte på talgoxesången i boken som finns i två varianter. Ingen Kicki rörde sig i holken. Hon verkade inte bry sig över varken revirsång eller lockrop. Däremot Roger blev alldeles till sig :-). Han flög runt för fullt utanför fönstret och letade efter rivalen. Jag ville inte göra honom allt för upprörd så då slutade jag :-).
Roger är väldigt på allerten och verkar ha ett stort revir. Jag ser honom ofta jaga andra talgoxar på flykten och de holkar som han tycker sitter för nära hans och Kickis har han full koll på. Ibland tittar blåmesar och någon talgoxe in i dessa holkar men de blir genast satta på plats. Dessa tillhör Kicki och Rogerreviret och ska inte bebos. Lite synd tycker jag allt för i mitt tycke är de långt bort från deras holk i en helt annan del av trädgården.
Liten blåmes som provbyggde i denna söta holk.
Den flög in med lite mossa i näbben!
Snabbt iväg....
...när Roger kom och var holkpolis!
Det är väl ingen som har byggt därinne?
Bäst att ta en ordentlig titt!
Ni ser väl att det är jag som är boss?
Garageholken måste också inspekteras. Inga inkräktare här inte!
Hoppas att Roger får fullt upp med sina ungar sen så att svartvita
flugsnapparen får en chans att ta en holk när han dyker upp i maj.
På återhörande,
Alexandra :-)
Fågelinvasion mm.
I går kom den största flock med grönsiskor som jag någonsin sett. De var
överallt- på marken, i trädet och på matarna. Först räknade jag till 11, sen
16 och helt plötsligt var de 27!! Normalt brukar här bara vara ett par stycken
åt gången. Undrar om ryktet har gått att här bjuds på läckerheter? En stenknäck
kom förbi också. Otroligt vackra fåglar. Jag tycker att de påminner om papegojor.
I helgen har de små fågelparen haft söta saker för sig. Flera gånger har jag
sett hanen flyga fram till honan med mat och matat henne :love:. Honan har
burrat upp sig, flaxat lite med vingarna och pipit med lite låg kroppshållning.
Grönsiskor, blåmesarna och rödhakeparet gjorde på detta vis. Kanske ett
test för att se att hanen duger att hjälpa till när honan snart ska ruva?
Intressant. Försökte fånga det på bild men det var bara rödhakeparet som
fastnade på tyvärr långt avstånd och lite suddigt.
Rödhaken är en sån fin fågel. En av mina favoritfåglar. Den har så runda former.
Robin!
Näpen liten fågel!
Sädesärlan är ett trevligt vårtecken som inte brukar hälsa på så ofta i vår trädgård.
Desto roligare när den har vägarna förbi!
Slutligen en liten video på en del av de vackra grönsiskorna:
På återhörande,
Alexandra :-)
