Hackspettsnytt- uppdaterat!

Jag har funderat på hur länge som hackspettsungarna skulle ha kvar sin röda hätta och fick snabbt svaret. Inte så länge till skulle det visa sig.


Här syns det tydligt att Pingus röda hätta börjat ersättas av en röd nackfläck! Pingu var en hackspettspojke som jag trodde!


Pingu!


Förvandlingen gick fort och efter ett par veckor syntes bara ett par extra röda fjädrar framför nackfläcken!


Pingu kämpar på för att komma åt de läckra talgbollarna!


Snart kommer det att bli svårt att skilja Pingu från hans far.


Efter maten måste näbben skrapas ren!


Ytterligare ett par veckor senare var de sista röda fjädrarna borta. Se så stilig Pingu är nu!


Pingu ser ut som en höna! Titta noga så ser ni vad han gör!


Skönt, då var det avklarat. Nu kan jag äta! :-)


Pingu låter sig väl smaka. Hackspettar gillar russin!


Rapunzel kom och visade att hon minsann också höll på att förvandlas!


De röda fjädrarna var på väg bort och inget rött syntes i nacken! Rapunzel är en hackspettsflicka!


Rapunzel. Lite rött skymtar fortfarande på hjässan!


Rapunzels mor höll sig i närheten och kom fram när Rapunzel ätit klart. Som synes är hon mer klart vit än sin dotter.



Ett par veckor senare hade Rapunzel bara en liten prick av rött kvar på huvudet!


Rapunzel


Fina Rapunzel!


Rapunzel!


Rapunzel spanar i trädet!


Rapunzel

Det går snabbt i fåglarnas värld. Ungfåglar får de bara vara i ca. 3 månader. Undrar om hackspettsungdomarna kommer att stanna kvar i föräldrarnas revir eller om de jagas bort så småningom?


I slutet av sommaren så knäcktes stammen på trädet där Rapunzel tillbringade sina första veckor i livet.
Så där kommer vi nog tyvärr inte få se fler hackspettar växa upp. Röda pilen pekar på hålet där Rapunzel kikade fram.


Vår nya portklapp i form av en större hackspett pryder sin plats vid entrén!

På återhörande,
Alexandra :-)



Hackspettsfamilj nr. 2

I går funderade jag på om det inte var dags att sluta mata fåglar och ekorrar nu för säsongen men bestämde mig för att lite mer solrosfrön kunde de väl ändå få. Jag blev raskt belönad då mamma Hacke kom och visade upp sin söta unge:


Som en liten rund dunboll! Den såg lite ut som en pingvin så den fick heta Pingu :-).


Mamma håller koll!


Solrosfrön utan skal är gott tycker Pingu!


Se så stor Pingu ser ut att vara i jämförelse med hans mamma!


Pingu sitter lugnt och väntar på maten. Kolla in mamman som kommer med mat högst upp till höger i bild!


Tack för maten mamma!


I dag ser Pingu lite mer ut som en äldre hackspett så det verkar som hon burrar upp sig för att se extra liten och hjälplös ut när mamma är bredvid :-).


Snygga Pingu!


Pingu matas med bröd!


Bröd är inte så lätt att äta för en hackspettsunge!


Efter middagen tog jag hundarna på en promenad för att se om lilla Rapunzel var kvar i sitt trädslott och det var hon. Tänkte att det kanske var hon som flugit ut. Ställde mig i slänten för att se bättre men det skulle jag inte ha gjort. Hamnade mitt i ett pissmyrebo och det gjorde ont när jag blev biten på smalbenen men vad gör man inte för
konsten :-).

Det som är lite konstigt är att här har jag en hona med sin unge och i hackspettsboet är det hanen som matar sin telning för fullt. Lollo trodde att de var skilda :-). Ska bli spännande att se om de hör ihop och lilla Pingu flugit ut tidigare och därför tagits om hand av sin mamma. För ett par veckor sedan hade jag i alla fall både en hane och en hona här ivrigt ätande och nu bara en hona?

Lite försök att fånga mamman på bild flygandes. Inte så lätt då det är väldigt mörkt under körsbärsträdets lövverk så här års:









På återhörande,
Alexandra :-)

Unge av större hackspett


Jag har gått förbi ett skogsparti på de dagliga hundpromenaderna där hackspettarna har väsnats väldigt mycket. Jag har sett både herr och fru hackspett oroligt flyga mellan trädstammarna och blev förstås väldigt nyfiken på om de boat i närheten. Jag synade trädstammarna så gott det gick och kunde till slut efter ett par dagar lokalisera var tjattret kom ifrån. Jag såg ett träd som såg lite dött ut i toppen med ett par hackspetts hål på stammen.

 
Vill ha mat nu!


I går hade jag sån tur att en liten hackspettsunge stack ut huvudet och skrek efter mat!






Här vankas det smaskig röd skalbagge!







Så länge som jag hade hundarna med mig kom inte föräldrarna dit men när Cissie tröttnat och tagit med sig flocken hem kom pappan flygande med mat till sin unge. Fantastiskt att få vara med om det! Jag gick hem och hämtade kamera+ stativ och filmade sekvensen nedan:

I slutet av filmen kommer pappan med mat. Ungen är skrikig och krävande :-). Undrar om det finns fler i hålet eller om det bara är en?

En lite kortare film där ungen får mat i början av klippet:


Sista filmen:


På återhörande,
Alexandra :-)

RSS 2.0