Kreta i mitt hjärta, del 2
Vi promenerade in till Chania längs stranden flera gånger. Det tog ca. 45 minuter
och var varmt så drickapauserna blev många.
Neo Chora var en trevlig förort till Chania som vi passerade på vägen och där hängde
bläckfiskar på tork utanför restaurangerna och på stranden!
Bläckfiskar på tork. "Vår" vik syns i bakgrunden och fin hamn med många fiskebåtar.
Vy över den venetianska hamnen i Chania. Chania kallas ibland för "lilla Venedig".
Hamnen i Chania bar drag av den venetianska och osmanska kulturen.
Fortezza, en del av ringmuren och fyren. Janissaries moské till höger i bild byggdes
1645 och fungerade numera som utställningsgalleri.
Fyren. "Ormkvinnan" fanns kvar i hamnen men hon såg väldigt ung ut så detta var
kanske lillasyster?
En yacht från USA. En del hus är byggda på ringmuren!
Fiskebåt för bläckfiskfångst. Ljuset från lamporna lockade upp bläckfiskarna till ytan!
Vi åkte glasbottenbåt till den lilla vulkaniska ön Lazaretta, en forntida leprakoloni, i Chania och dykaren hade en liten enmansshow där vi fick se många olika fiskar som flockades kring honom. Det fanns hålor på bottnen som var så djupa som 25 meter där fiskarna gärna höll till så han fick locka fram dem med mat. Dykaren var jätteduktig och tog sin uppgift på största allvar. Sedan skickade han runt exemplar av sjöborrar och vackra exotiska snäckor, bl.a. en fin Tritonsnäcka som vi fick titta på. Tyvärr så blev den feminina delen av vårt sällskap ruskigt sjösjuka av den sjögång som det blev när vi kom ut på öppet hav. Jag överdriver inte när jag säger att det kändes som båten skulle gå i bitar när den rullade på vågorna. Upp och ner, upp och ner som en berg och dalbana :o. Det var skönt med fast mark under fötterna sen :-).
Rangliga båten, Lazaretta och fina fiskar.
Fiskar. Karta över hamnen och ringmuren till höger så som den såg ut när det begav sig.
Häst och vagn i Chania. Chanias hamnområde var vackert med en blandning av mycket gamla
byggnader, ringmur och venetiansk och osmansk arkitektur.
Vacker restaurang i de gamla delarna av hamnen med egen underhållning!
På återhörande,
Alexandra :-)
och var varmt så drickapauserna blev många.
Neo Chora var en trevlig förort till Chania som vi passerade på vägen och där hängde
bläckfiskar på tork utanför restaurangerna och på stranden!
Bläckfiskar på tork. "Vår" vik syns i bakgrunden och fin hamn med många fiskebåtar.
Vy över den venetianska hamnen i Chania. Chania kallas ibland för "lilla Venedig".
Hamnen i Chania bar drag av den venetianska och osmanska kulturen.
Fortezza, en del av ringmuren och fyren. Janissaries moské till höger i bild byggdes
1645 och fungerade numera som utställningsgalleri.
Fyren. "Ormkvinnan" fanns kvar i hamnen men hon såg väldigt ung ut så detta var
kanske lillasyster?
En yacht från USA. En del hus är byggda på ringmuren!
Fiskebåt för bläckfiskfångst. Ljuset från lamporna lockade upp bläckfiskarna till ytan!
Vi åkte glasbottenbåt till den lilla vulkaniska ön Lazaretta, en forntida leprakoloni, i Chania och dykaren hade en liten enmansshow där vi fick se många olika fiskar som flockades kring honom. Det fanns hålor på bottnen som var så djupa som 25 meter där fiskarna gärna höll till så han fick locka fram dem med mat. Dykaren var jätteduktig och tog sin uppgift på största allvar. Sedan skickade han runt exemplar av sjöborrar och vackra exotiska snäckor, bl.a. en fin Tritonsnäcka som vi fick titta på. Tyvärr så blev den feminina delen av vårt sällskap ruskigt sjösjuka av den sjögång som det blev när vi kom ut på öppet hav. Jag överdriver inte när jag säger att det kändes som båten skulle gå i bitar när den rullade på vågorna. Upp och ner, upp och ner som en berg och dalbana :o. Det var skönt med fast mark under fötterna sen :-).
Rangliga båten, Lazaretta och fina fiskar.
Fiskar. Karta över hamnen och ringmuren till höger så som den såg ut när det begav sig.
Häst och vagn i Chania. Chanias hamnområde var vackert med en blandning av mycket gamla
byggnader, ringmur och venetiansk och osmansk arkitektur.
Vacker restaurang i de gamla delarna av hamnen med egen underhållning!
På återhörande,
Alexandra :-)
Kommentarer
Trackback
